Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Insektgift ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1415
Insektätande växter
1416
Insektätande växter. Dionaea
musci-pula (t. v. sluten bladskiva, t. h. öppen,
borsten synliga).
och kaukasiskt 1.
persiskt I. av Chrysanthemum
ro’seum från Kaukasus, Armenien
och Persien, odlad i Frankrike. I.
beredes även av renfana och andra
korgblommiga växter.
Insektätande växter, i n
-sektivo’rer 1. k a r n i v o’
-r e r, växter, som med hjälp av
bladen fånga och förtära smärre
djur, spec. insekter. De flesta I.
växa på näringsfattig jord (ss.
torvmossar) och ha dåligt
utvecklade 1. inga rötter, varför
deras behov av närsalter
tillgodoses på annat sätt.
Experimentellt har visats, att I. växa
bättre vid riklig än vid
sparsam animal näring, ehuru vissa
I. ej synas vara mycket beroende
av dylik. Som lockmedel vid
insektfångsten tjäna starka färger
på fångstapparaterna,
honungs-1. slemavsöndring, stundom även
en svag doft (jfr Pol 1
ination). I. indelas i tre grupper
alltefter fångstapparatens
beskaffenhet. T den första, dit bl. a.
tätört hör, fastnar bytet i
på bladen avsöndrat slem. I den
andra gruppen (bl. a.
Utricula’-ria, Sarrace’nia, Darlingto’nia,
Cephalo’tus, Nepe’nthes) äro
bladen 1. delar av dessa förvandlade
till fällor, liknande råttfällor 1.
varggropar. I den tredje gruppen,
dit sileshår, Dionqe’a och
Aldrova’ndia höra, utlöser djuret
retningsrörelser hos växten,
varigenom det aktivt fasthålles. —
Om tätört och Utricula’ria se
dessa ord. Hos Sarracenia (7
arter i Nord-Amerika),
Darling-tonia califo’rnica i Kalifornien,
Cephalotus follicula/ris i
Väst-Australien och Nepentlies (c:a
60 arter, de flesta
indomala-jiska), vilka tillsammans bilda en
grupp av närbesläktade familjer
inom Choripe’talae, fångas
djuren i kannor, bildade av
bladen. Kannornas innerväggar ha
dels digestionskörtlar, vilka
avsöndra en vätska, som fyller
kannornas botten, dels nedåtriktade
hår och utsprång 1. en glatt,
vax-beklädd zon, varigenom djuren
hindras från att krypa ut igen.
Kannorna äro vanl. försedda med
ett lock, som dock ej har annan
uppgift än ev. att hindra dem
från att fyllas med regnvatten.
Många Nepenthes-arter och
-hybrider, alla klätterväxter, odlas i
växthus. Om sileshår se d. o.
Hos Dionaea musci’pula i
Nord-Amerika och Aldrovandia
vesicu-lo’sa i Europa, n. Afrika, Asien
och Australien, vilka tillhöra
samma familj som sileshår, är
bladens översida försedd med
känsliga borst. Om dessa beröras,
vika bladen ihop sig längs
mittnerven och stänga in bytet.
Bladkanterna hos Dionaea äro
försedda med långa tänder, vilka
därvid gripa in i varandra som
fingrar. — De fångade djuren dö
genom hunger, drunkning 1.
kväv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
