Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Insektätare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1419
Insjön—Inskrivning
1420
genom avdunstning, varvid
sal-terna stanna kvar och lösningen
alltmer koncentreras (jfr Döda
havet och Eltonsjön).
Djupet varierar i hög grad, från
några få m. hos en del
stäppsjöar till betydande djup hos
gravsänkssjöar. Det största
funna djupet är uppmätt i
Bajkal-sjön (c:a 1,450 m.). Sveriges
djupaste insjö är Hornavan med 221
m. Jordens största I. är
Kaspiska havet. De fem stora
nordamerikanska sjöarna bilda
tillsammans jordens största
sötvat-tensmassa. Områden med stora
sjöar äro också Ryssland
innanför Finska viken samt öst-Afrika.
Sjörika äro även Sverige (8,2 %
av landets yta), Finland (12,9
%), Schweiz, Kanada m. fl.
länder. I. försvinna på flera sätt.
Grunda I. inkräktas av
vegetation från stränderna och
förvandlas till torvmossar, andra I.
uppgrundas och fyllas med slam. I.
upptaga 0,33 % av hela
jordarealen, 1,2 % av landarealen.
Några insjöars storlek i kvkm.
(runda tal).
Kaspiska havet ............... 440,000
övre sjön ..................... 81,000
Victoriasjön .................. 66,000
Aralsjön ...................... 63,000
Huron ......................... 60,000
Michigan ...................... 58,000
Tsaiisjön vid högvatten ....... 50,000
Tsadsjön ...................... 30,000
Tanganyika .................... 32,000
Nyasa ......................... 26,500
Ladoga ........................ 18,000
Vänern ......................... 5,600
Insjön, sågverk med kolugnar
och lådfabrik i Ål: skn, Kopparb.
1. Äg. Insjöns sågverks a. b.,
grun-dat 1911.
Inskjutning avser att genom
för söksskjutningar bestämma,
huru ett vapen skall inriktas för
att ett mål skall träffas, antingen
vid fullt normala
väderleksförhållanden, känt avstånd till
målet m. m. (t a b e 11
inskjut
ning), varvid resultaten
sammanföras i skjuttabeller, 1.
under fältförhållanden. I senare
fallet är avståndet till målet ej
alltid känt, de rådande
meteorologiska förhållandena äro andra
än de, som legat till grund för
skjuttabellerna m. m. Särskilda
skjutregler äro fastställda
för sistnämnda I.
Inskriptio’n (lat. inscri’ptw),
inskrift, överskrift.
Inskriven figur. En rätlinig
figur säges vara inskriven i
en kurva, om samtliga dess
vinkelspetsar äro belägna på
kurvan. Kurvan är då o m s k r i v e n
kring figuren. En kurva säges
vara inskriven i en rätlinig
figur, om dennas samtliga sidor
äro tangenter till kurvan.
Figuren säges då vara omskriven
kring kurvan.
Inskrivning. Mil. Förrättning,
genom vilken värnpliktig
personal införes i krigsmaktens rullor.
Förrättningen, för vilken gälla
värnpliktslag och
inskriv-ningsför ordning,
verkställes av en
inskrivnings-nämnd inom varje
rullförings-område (för Stockholms stad
något olika organisation) och
prövas av en
inskrivningsre-vision inom varje
inskriv-n i n g s o m r å d e. Vid I.
erhåller den inskrivne ett
inskriv-ningsnummer och en
inskrivningsbok. Ett i n
-skrivningsomr åde om i regel
tre rullföringsområden omfattar
en landsdel, varur i allmänhet ett
infanteriregemente erhåller sina
värnpliktiga. Regementets chef är [-inskrivningsbefälha-v-]
{+inskrivningsbefälha-
v+} a r e. För inskrivning av å
sjömanshus inskrivna värnpliktiga
indelas riket i s j ö r u 11 f ö
-ringsområden, vart och ett
omfattande ett 1. flera
sjömans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
