Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Insektätare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1417
Insektätare—Insjö
1418
ning. Hos Sarracenia,
Darling-tonia och Cephalotus sönderdelas
djurkropparna sedan under
inverkan av bakterier, och växten
uppsuger produkterna. Hos alla
de andra hållas bakterierna borta
med hjälp av syror (bensoesyra
1. myrsyra), som tillika med
äggvitelösande enzym
avsöndras av bladens körtlar
(gland-ler). Här smältes alltså födan på
liknande sätt som i ett djurs
matsmältningskanal.
Insektätare, in s ek t i vo’
-r e r, Insecti’vora, en ordn. små
Däggdjur med vanl. trynlik
nos, korta ben och fem
klobärande tår. Hälgångare.
Tanduppsättningen är fullständig, de
bakre kindtänderna vanl.
spetsknöl iga. Moderkakan är
skiv-formig; organisationen f. ö.
ursprunglig. Flertalet I. tillhöra
Gamla världen, ett fåtal
Nord-Amerika. I. leva av insekter,
maskar och smärre ryggradsdjur
samt äro rovgiriga och mycket
glupska. Vanl. nattdjur. De äldsta
fossila I. härstamma från
Nord-Amerikas eocen. Till I. höra
Cente’tidae, guldmullvadar,
igelkottar, mullvadar, näbbmöss,
utternäbbmöss, pälsfladdrare,
sna-belmöss och trädnäbbmöss (se
dessa ord).
Insepara’bel (lat. insepar
a’-bilis), oskiljaktig, oskiljbar.
Insidiö’s (av lat. insi’diae,
för-såt), försåtlig.
Insi’gnier (lat. insi’gnia),
vär-dighetstecken.
Insignio’re cum lau’de
appro-ba’tur, se Betyg.
Insinuatio’n (av lat.
insinua’-re, insmyga), förtäckt antydan.
— I n s i n u e’ r a, förtäckt 1.
försåtligt antyda.
Insipi’d (lat. insTpidus), dum,
smaklös.
Insektätande växter. Nepenthes.
Insiste’ra (lat. insi’stere, dröja
vid), envist fasthålla vid.
Insjö, vattensamling på
jordytan av någorlunda stor
utsträckning, som utfyller en fördjupning
i fastlands 1. öars yta. Dessa
fördjupningar kunna bildas på flera
olika sätt. Genom rörelser i
jordskorpan ha
förkastnings-och gr a vs än k s s j ö a r
bildats, t. ex. Vättern. I gamla
ned-isningsområden, ss Skandinavien,
Finland och Kanada, ha 1.
uppdämts av lösa avlagringar.
Havsvikar kunna avskiljas från havet
genom flodavlagringar, så att
strandsjöar (laguner)
bildas. I slocknade kratrar bildas
ofta krater sjöar. Vid
landhöjning kan vattnet stanna kvar
i djupare partier av jordytan och
bildar då reliktsjöar. I.
med utlopp ha sött vatten, de
av-loppslösa ha salt vatten, beroende
därpå, att vattnet bortgår endast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
