Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Insult ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1433
Insult—Inteckning
1434
bart därpå lyckades det de
nämnda forskarna att utan
föregående underbindning direkt
extrahera ett verksamt, ogiftigt
insulinpreparat ur
bukspottkörtlar från nötkreatur. Denna
metod. som förbättrats av C o 11 i p
[kå’llip] m. fl., möjliggör ett
fa-briksmässigt framställande av I.,
som f. n. utgör ett effektivt medel
för undertryckande av
sockersjuka (se d. o.). I. förstöres lätt
i tarmen och måste därför
in-sprutas i blodet 1. bättre under
huden. Det reglerar
sockerför-bränn ingen i kroppen och
förhindrar uppkomsten av de
giftiga s. k. acetonämnena. För stor
dosering av I. medför t. o. m.
fullständigt försvinnande av
sockret ur blodet, ett livsfarligt
tillstånd med kramper. Tnsprutning
i blodet 1. under huden av
druvsockerlösning upphäver dock
snabbt detta tillstånd.
Renframställning av I. och
identifiering av dess kemiska natur har
ännu ej lyckats. Mycket talar
dock för att det hör till
äggviteämnena. Banting och Macleod
fingo för sin upptäckt av T. dela
1923 års Nobelpris i medicin och
fysiologi.
Insu’lt (av lat. insulta’re,
sparka på), skymf, förolämpning.
— Med. Skada, vanl. i
bemärkelsen mekanisk åverkan på
kroppen. — Insult e’ra, skymfa,
förolämpa.
Insulä’r (av lat. i’nsula, ö), ö-,
som hör till en ö.
In su’mma, lat., i det hela;
överhuvud; med ett ord.
Insurge’ra (av lat. insu’rgere,
resa sig), göra uppror; förmå till
uppror. — I n s u r g e’n t,
upprorsman. — In su r r ekt io’n,
uppror.
Intag, se
Vattenkraftverk.
Intaglio [-ta’ljå], se Gem sp.
1144.
Inta’kt (lat. inta’ctus), orörd;
obefläckad.
Inta’rsia, ital., en särskilt i
möbelkonsten använd
dekora-tionsteknik, varvid olikfärgade
utskurna trästycken (stundom
även annat material, ss.
pärle-mo 1. metall) inläggas i träets
bottenyta, där de bilda ett
mönster. Stundom användes I.
som beteckning även för andra
slag av inlagt arbete (se
d. o.). Jfr Marketer i.
Inteckning är en rättslig
åtgärd, varigenom domstol i sitt
inteckningsprotokoll
antecknar befintligheten av en
persons rätt i en annan persons
egendom. I dagligt tal betecknar
I. därjämte såväl den inskrivna
rätten som själva den handling,
varpå denna rätt grundar sig. I.
kan beviljas i fast egendom till
säkerhet för fordran, för
nyttjanderätt, för avkomst och för
servitut. Utom i fastigheter i
vanlig mening får I. — men blott
för fordran — meddelas i järnväg
samt i tomträtt och
vattenfalls-rätt. I lös egendom kan I. ske
endast för fordran i form av
för-lagsinteckning och i n
-teckning i fartyg. — Ss.
villkor för att I. i fast egendom
skall beviljas, fordras, att
fastighetens ägare (om han är gift och
giftorätt äger rum i egendomen,
även maken) medgivit panträtt i
fastigheten till säkerhet för
fordringen. och att detta medgivande
är skrivet å själva
fordringsbe-viset (reversen), som skall vara
bevittnat av två personer.
Jämväl utan dylikt frivilligt
med-givande kan domstol i vissa fall
bevilja I.
(tvångsinteck-ning), nämligen om egendomen
häftar för ogulden köpeskilling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
