Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Integer vitae scelerisque purus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1437 Integer vitae scelerisque purus—Intellektualism 1438
bankrörelse, hänföres till
bankaktiebolagen.
1’nteger vi’tae sceleri’sque
pu’rus (i mindre sapfisk vers
i’ntege’r vitae’ sceleri’sque
pu’-rus), lat., ”oförvitlig i sitt liv
och fri från skuld”,
begynnelseorden i Horatius’ ode I, 22. Till
musik av tysken F. F. Flemming
(d. 1813) sjunges detta ode ofta
vid begravningar.
Integra’1 (av lat. Vnteger, hel),
till en funktion f(x) (1. riktigare
till dess differential f(x)dx)
kallas den funktion F(x), vars
derivata med avseende på x (se D i f
-ferentialkalkyl) är f(x).
Detta skrives F(x) = J f(x)dx.
J är integral- 1.
integrationstec-ken. Då vid derivation en konstant
term försvinner, kan man lägga
en konstant term
(integra-tionskonstant) till F(x) utan
att den upphör att vara I. till
f(x)dx. F(x) kallas därför
obestämd (indefinit) I. Med
bestämd (definit) I. mellan
gränserna a och b menas
skillnaden mellan F(x):s värden för
två olika a?-värden a och b; detta
skrives F(b) —F(a) = / f(x)dx.
a
F(x) kan ånyo integreras,
antingen med avseende på x 1. en annan
i F(x) ingående variabel. Man får
så en dubbel I., genom tre
integrationer en trippelintegral o. s. v.
—-I. till en differentialekvation (se
d. o.) är en funktion, som
satisfie-rar ekvationen. Man skiljer
mellan allmän I., som innehåller
lika många godtyckliga
integra-tionskonstanter som ekvationens
ordning, partikulär I., som
fås ur allmänna I. genom att ge
integrationskonstanterna
speciella värden, och s i n g u 1 ä r I.,
som ej innehållei- integrationskon-
stanter och ej kan härledas ur den
allmänna I.
Integra’Ifotome’ter, se
Foto-m e t r i sp. 429.
Integra’lkalky’l, läran om
integraler, deras beräkning och
egenskaper jämte tillämpningar på
olika problem, i vidsträckt
mening även läran om
differentialekvationer. I. har mycket stor
användning, dels för lösande av rent
matematiska problem ss.
beräkning av ytor och volymer, dels
inom mekaniken, fysiken och
astronomin.
Integra’nd, den innanför
inte-grationstecknet stående
funktionen. Se Integral.
Integration. Matem.
Beräkning av en integral (se d. o.). ■—
Nationalekon. I. 1.
vertikal-anläggningskombina-t i o n, sammanslutning av
företag som stå efter varandra i
produktionskedjan, t. ex.
snickerifabrik med möbelförsäljningsaffär
(I. ”framåt”) samt med sågverk,
skogsdrift m. m. (I. ”bakåt”).
Motsats: Disintegration 1.
vertikal arbetsfördelning. Jfr
Horisontal kombination.
Integre’rande (av lat.
i’nte-ger, hel), det, som utan att vara
väsentligt ingår i det hela, utan
vilket helhet ej vinnes.
IntegriteT (av lat. i’nteger,
hel), helhet, oskaddhet. —
In-tegritetstraktat, mellan
stater träffat garantifördrag (se
d. o.) om upprätthållande av viss
stats 1. visst territoriums I.
Integume’nt (lat.
integume’n-tum, betäckning). — Anat. Hud.
— Bot. Se Fröämne.
Intelle’kt (av lat. intelWgere,
förstå), förstånd, förnuft. —
Intellektue’ll, som hör till
förståndet; andlig; intelligent.
Intellektuali’sm (av lat.
intel-le’ctus, förstånd), ur teoretiskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
