Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Integer vitae scelerisque purus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1439
Intellektuell åskådning—Intelligensmätning
1440
filosofisk synpunkt en teori, som
t. ex. med Platon fattar den
egentliga kunskapens föremål som
osinnligt, till skillnad från
sensualismen (se d. o.). Vida oftare
användes I. i praktisk filosofisk
mening ss. beteckning för en
ståndpunkt, vilken framhäver
förståndslivets betydelse på
bekostnad av känslans och viljans
intressen, ss. då man ensidigt
hävdar Sokrates’ (se d. o.) sats:
”dygd är vetande”. I mera
allmän-filosofiskt språkbruk
karaktäriserar man ock med ordet 1. arten
hos en ”förståndsmänniska” 1.
”intellektualist” som Voltaire
gentemot en ”känslomänniska”
av Rousseaus typ.
Intellektue ll åskådning,
filosofisk term, använd av Kant och
hans efterföljare inom den s. k.
transcendentalfilosofin.
Intellige’ns (lat.
intelligentia), förmågan att förstå,
klokhet, begåvning, begrepps- 1.
omdömesförmåga. I. är förmågan
att kunna bortse från mera
ytliga och tillfälliga
likhetsförhållanden mellan tingen och i
stället taga fasta på de mera
väsentliga och konstanta, vilket
särskilt är av betydelse inför nya
erfarenheter 1. livsuppgifter. Ur
teoretisk — i sin mån ock ur
estetisk — synpunkt röjer sig
härvid i. ss. originalitet och
skarpsinne i fantasi och tanke, ur
praktisk ss. klokhet och förmåga av
egenartat och självständigt
hand-lingsinitiativ. 1 många fall gör
sig L så allsidigt gällande hos en
personlighet, att man talar om en
allmän ”begåvning” L I. (general
intelligence enl. Spearmans term),
i andra fall åter äger den
karaktären av en mera ensidig
inställning, ”specialbegåvning”, för ett
visst område, t. ex. matematik,
musik 1. teknisk yrkesverksamhet.
I 1700-t:s språkbruk betecknas I.
överhuvud ofta med ordet ”snille”,
vilket först senare blivit
begränsat att betyda genial begåvning.
Intellige’nsen,
intelligenspartiet, under 1870- och 80-t.
benämning på en riksdagsgrupp,
som främst bestod av borgerliga
stadsrepresentanter i A. K. och
som stod i opposition mot
lantmannapartiet. 1. som urspr. var
ett av motståndarna givet
öknamn, undanträngdes sedermera
av benämningen centern.
Intelligensmätning, metod,
åsyftande att genom särskilda
prövningar av individers
intelligens snabbt värdesätta deras
intellektuella rangordning. Förslag
i denna riktning gjordes redan
på 1500-t., och på 1700-t. fick
frågan i Sverige stark aktualitet,
särskilt genom Gustaf Ruders
skrift om ”Snillevalet”. I våra
dagar ha psykiatrin och
psykologin upptagit problemet. A.
Binet (se d. o.), som 1904 fick i
uppdrag att finna en metod för
avskiljande av undermåligt
begåvade skolbarn från normala,
utarbetade successivt i samverkan
med Th. Simon tre skalor av s. k.
tests (eng., prov) den första
närmast för abnorma, de båda andra
även för normala barn. Genom
lämplig gradering av testens
svårighet erbjödo sistnämnda skalor
normalprov för varje ålder i ett
barns utveckling från 3 till 13 år,
vilka barnet måste kunna lösa,
om dess ”intelligensålder” skulle
anses motsvara dess fysiska ålder.
Proven omfattade
inpräglings-uppgifter, självvald
orduppräkning, definitioner på begrepp,
kritik av absurda satser m. m.
Metoden har haft stor betydelse
för l:s utformning i olika
länder. I Sverige har I. hittills i
skolpraxis använts nästan en-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
