Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - International
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1455
International
1456
Bryssel till London. Den andra I.
hade därmed återupprättats. Den
förmådde emellertid icke samla
alla de socialistiska partier,
vilka tidigare varit anslutna
till densamma. — Tredje 1.
Grunden till en ny I. hade lagts
redan 1915, då en konferens hölls
i Zimmervvald. Till denna I.,
kallad Zimmerwaldsinter-na t i o n a len, anslöto sig till
en början bl. a. det oavhängiga
(vänstersocialistiska) partiet i
Tyskland, det österrikiska
socialdemokratiska partiet, de franska
och italienska partierna och det
ryska bolsjevikpartiet. Efter
kongresser i Kienthal (1916) och
Sthlm (1917) blev denna I. rent
kommunistisk. Vid en kongress i
Moskva 4 mars 1919 bildade
vänsterflygeln inom
Zimmerwalds-internationalen Kommunistiska internationalen
(förk. Komintern).
Exekutivkommittén med G. Sinovjev som
president är förlagd till Moskva.
Denna 1. (M osk vaintern a
-tionalen) gör anspråk på att
vara arvtagare till Marx’ 1. och
kallar sig även Tredje
internatio n a 1 e n. Dess mål är
”världs-revolutionen”, genomförd och
säkerställd medelst ”proletariatets
diktatur”. Den domineras av det
ryska kommunistiska partiet och
äger sektioner i ett flertal länder,
ss. Tyskland, Frankrike, Italien,
Tjecko-Slovakiet, Sverige och
Norge. — Socialistiska
arbe-tarinternationalen. Djupgående
principiella
meningsskiljaktigheter mellan kommunisterna och
vänstersocialisterna föranledde de
sistnämnda i febr. 1921 att på en
kongress i Wien stifta en egen I.,
den s. k.
Wieninternatio-n a 1 e n, även kallad 2 % - i n
-ternationalen. Initiativet
till dess bildande utgick ifrån
det österrikiska
socialdemokratiska partiet, med vilket bl. a.
det tyska oavhängiga
socialistiska partiet, det franska
socialistiska partiet, det tyska
socialistiska partiet i Tjecko-Slovakiet
och Independent Labour Party i
England förenade sig. Men redan
i dec. s. å. väcktes förslag om att
denna I. skulle förenas med den
1920 rekonstruerade s. k. andra I.
Detta förslag föranledde en
enighetskongress i Hamburg 21—25
maj 1923, varvid de båda I.
sam-manslogos under benämningen
Socialistiska
arbetar-internationalen, Die
so-zialistische Arbeiterinterna
tio-nale. Exekutivkommittén
förlädes till London med A. H e n d e
r-s o n som ordf, och F. A d 1 e r
samt T. Sh a w som sekr. Inom
kommittén fungerar en byrå,
bestående av nio personer, bland
vilka märkes H j. B r a n t i n g.
Denna I. ägde 1923 partier i ett
30-tal länder. Exakta uppgifter om
medlemsnumerären föreligga ej. I
England räknade den i runt tal
3,3OO,UO0 medlemmar, i Tyskland
1,200,000, i Belgien 600,000, i
Österrike 550,000, i Ungern 200,000,
i Danmark 130,000, i Sverige
130,000 o. s. v. —
Fackförenings-internationaler. I flertalet länder
har sedan många år tillbaka
upprätthållits intima förbindelser
mellan de socialistiska partierna
och fackföreningsrörelsen. Även
på det internationella området ha
sådana förbindelser knutits. I
samband med en internationell
socialistkongress i Stuttgart 1902
vidtogos förberedelser för
bildandet av en
fackföreningsinternatio-nal. Denna konstituerades f. å. vid
en konferens i Dublin. 1912
utgjordes den av 19
landsorganisationer med tillsammans 7,201,000
medlemmar. Den leddes av en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
