Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Irgens ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1491 Iriska språket—Irisk-gaeliska litteraturen 1492
Iriska språket, se K e 11 i s k a
språk.
Irisk-gaeliska litteraturen,
sammanfattande benämning på
de irisk-keltiska och
gaelisk-kel-tiska (högskotska) litteraturerna
(jfr Keltiska språk). —
Iriska litteraturen. Inom
den äldre litteraturen är särskilt
eposet rikt utvecklat. Den episka
diktkonsten utövades av ett
särskilt skrå, de s. k. fili, vilka
åtnjöto högt anseende. Eposet har i
regel prosans form; dock finnas
emellanåt inströdda stycken i
bunden form, vanl. dialoger,
profetior, sorgedikter o. d. De äldsta
episka dikterna utgjordes av
korta, väl avrundade berättelser, som
behandlade en enstaka episod.
Senare sammanfogades gärna ett
antal sådana till
sammanhängande berättelser, ofta omfångsrika
och med ganska lös komposition.
Ett stort epos jämförligt med det
grekiska 1. germanska har den
iriska litteraturen icke
fram-bragt. Epiken hade sin
blomst-lingstid under 700—1300-t., men
långt senare har den fortlevat. De
äldsta bevarade uppteckningarna
stamma först från omkr. 1100.
Inom hjältedikten märkas två
stora sagokretsar, Ulster- och
Finnsagorna. Den förra, som
stammar från n. Irland (Ulster),
förhärligar konung Conchobar och
hans män, särskilt den väldige
kämpen Cuchulainn. Till denna
krets hör det förnämsta och ävpn
till omfånget största iriska
eposet, Täin Bo Cuailnge
(Boskaps-rovet i Cooley). De
kulturförhållanden, som skildras, äro
primitiva. Kristna beståndsdelar
saknas nästan alldeles,
övernaturliga väsen, särskilt älvor, side,
ingripa ofta i handlingen.
Utmärkande för denna som för andra
sagokretsar är en livlig fantasi
och smak för det äventyrliga och
underbara. Den andra stora
sagokretsen, Finnsagan, som stammar
från s. Irland, tillhör en något
senare tid. Den behandlar konung
Finn och hans son Oisin samt
deras krigarskara, Fiann.
Finnsagan har vanl. balladens form. —
Utom hjältesagan har epiken att
uppvisa historiska sagor,
skildringar av underbara resor (vanl.
med helgon som hjältar; ett
bekant exempel är Brendans
underbara resa), drömsyner m. m.
Bland de senare må nämnas
Tundalus’ vision, som föreligger
även i fornsvensk bearbetning.
Även lyriken är rikt
representerad. Här må nämnas hymner,
delvis av hög ålder, samt korta
stämningsdikter, som fint och
känsligt skildra ett naturintryck
1. det dagliga livets
förhållanden. — I modern tid har
iriskan i ganska ringa
utsträckning använts som litteraturspråk.
En betydande nyirisk
romanförfattare är dock prästen Peter
O’ L e a r y. De förnämsta iriska
författarna, t. ex. S y n g e och
Y e a t s, ha väl hämtat ämnen
och inspiration ur den nationella
litteraturen, men de använda
engelskan som språk. —
Gaeliska litteraturen. Den
äldre litteraturen är en gren av
den iriska. Särskilt har
Finnsagan varit populär i Skottland, där
den också fått en i viss mån
egenartad utveckling. Finn kallas
här Finghal 1. Fingal (eg. Finn
gaelen). Det var ballader om
Fingal och Oisin (Ossian), som gåvo
uppslaget till Macphersons
Os-siansdiktning. Även en nationell
skotsk balladdiktning har
blomstrat in i ganska sen tid. Den
senare gaeliska litteraturen har
icke frambragt någon diktare av
större mått.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
