Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Irland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1505
Irland
1506
värva jord och skapa ett
självägande bondestånd (Land Act
1870). Den av Michael Davitt
1879 bildade jordligan, Land
Lea-gue, började en våldsam agitation
och bojkottade sina
motståndare. Av stor betydelse var den
protestantiska statskyrkans
upphävande 1869. I början av 1870-t.
framställdes, först genom Isaac
Butt, kravet på home rule (se d.
o.), innebärande en modifierad
självstyrelse. Kring detta krav
samlade sig snart den
nationalistiska irländska
parlamentsgruppen i London, vilkens agitation
efter Parnells (se d. o.) inval
sökte vinna eftertryck genom
en systematisk obstruktion. Home
rule-rörelsen i förbund med
agrarrörelsen framkallade på I.
oroligheter och våldsdåd, som
visserligen framdrevo engelska
straffåtgärder men också vunno
talrika engelska anhängare för en
liberal försoningspolitik. Bland
dem var Gladstone, som 1886 och
1893 framlade förslag om home
rule, båda gångerna dock utan
framgång. Jordreformerna vunno
däremot mera beaktande, och
betydande resultat vunnos, framför
allt genom Lord Ashbourne^ Act
1885 och Wyndhams Lrish
Land Act 1903, vilka avsågo att
underlätta irländska förpaktares
jordförvärv. Ett nytt förslag om
home rule framlades 1912 av
Asquith. De irländska
nationalisterna, nu under J. Redmonds
ledning, funno billen antaglig.
Däremot restes ett motstånd
från prov. Ulster på n.ö. I.
Denna provins hade i sina ö.
delar under 1800-t. fått en
homogen protestantisk
industribefolkning, som fann såväl sina religiösa
som ekonomiska intressen hotade
av den tilltänkta home
rule-regi-men. Stödd på en majoritet bland
provinsens befolkning, bildade
”Ulsters okrönte konung”,
Edward Carson, en provisorisk
regering och uppsatte väpnade
frivilligkårer (sommaren 1914 ända till
85,000 man) för att hindra den
maj 1914 antagna home
rule-lagens verkställande. Ett hotande
inbördeskrig avvärjdes genom
världskrigets utbrott, då
Ulster-männen ställde sig till regeringens
förfogande. Men till gengäld fingo
de löfte, att den nya lagen icke
skulle tillämpas före krigets slut
och då med vissa tillägg och
garantier för Ulster. Detta uppskov
blev ödesdigert. Snart vaknade
med förnyad kraft I:s gamla lust
att begagna Englands trångmål
till att genomföra sina egna
nationella mål. De värvningar till
engelska armén, som till en början
med framgång företagits och även
uppmuntrats av Redmond, i
avsikt att England därigenom skulle
moraliskt förpliktas till
vidsträckta eftergifter åt I.,
upphörde snart, och en energisk
grupp började agitera för väpnat
uppror. Under inverkan av
frivilligkårerna i Ulster hade 1913
även i Dublin startats en
liknande kår, vars medlemmar
benämndes lrish volunteers, med
bl. a. John MacNeill och Patrick
Pearse ss. ledare. På grund av
Redmonds politik att stödja
England i världskriget blevo de
splittrade, i det en liten minoritet med
klart revolutionärt mål sept. 1914
bröt sig ut. Med denna förenade
sig en av arbetarledaren J. Larkin
organiserad medborgarhär, Citizen
Army, urspr. avsedd att vara
arbetarklassens vapen i de sociala
striderna. Efter en mängd
förberedelser, t. ex. vapenleverans från
Tyskland (jfr C a s e m e n t),
gjordes påsken 1916 ett omoget
upprorsförsök. 24 april
proklame
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
