- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / V. Groschen-Ito /
1535-1536

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Island - Islandsfalk - Islandslav - Islandsmossa - Isle - Isle-de-France - Isleifr - Isle of Ely - Islington - Islossning och isläggning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1535

Islandsfalk—Islossning och isläggning

1536

—64). Kulturlivet avtynade, och
även materiellt gick I. tillbaka,
bl. a. på grund av vulkanutbrott
och andra landsolyckor. År 1380
kom I. ss. norskt lydland i union
med Danmark, 1550 infördes efter
segt motstånd reformationen och
1662 efter danskt mönster
kunga-enväldet. I. led även av
sjörövares landhugg samt av det till
1855 bestående handelsmonopolet,
som uteslöt utlänningar från del
i I:s handel. Genom Kielfreden
1813 bröts I:s förbindelse med
Norge, och det blev danskt
lydland. Under intryck av
nationali-tetsrörelserna började med 1800-t.
strävan efter självstyrelse. År
1843 upprättades ett rådgivande
allting, som 1874 fick
lagstiftnings- och beskattningsrätt.
Islänningarnas ökade krav ledde
till en lång författningsstrid.
Efter danska eftergifter (förslag
om departement för I. i
Köpenhamn 1897, departement och

minister för Island i Reykjavik
1903) löstes frågan genom att I.
erhöll full suveränitet 1918 och
ny författning 1920.

Islandsfalk, se
Jaktfalkar.

Islandslav, ofta kallad i s
-1 andsmossa, Cetra’ria
isla’n-dica, 5—10 cm. hög, brun 1.
brunröd lav av busklmt växtsätt med
platta grenar och hår i
kanterna. I. är allmän på skogsberg
och hedar. Den innehåller ett
kolhydrat, lavstärkelse, och
kan därför användas som
födoämne, varjämte den i många
länder användes som läkemedel.

Islandsmossa, se
Islands-1 a v.

Isle, fr. [il], eng. [ajl] (av
lat. i’nsula), ö.

Isle-de-France [ildofra’gs],
detsamma som Ile-de-Fr ance.

Isleifr, se G i s s u r.

Isle of Ely [ajl åvv e’li], se
Cambridge.

Islington [i’slingtn], se L o n
-d o n.

Islossning och isläggning äro
till tiden beroende av
breddgraden, höjden ö. h. och avståndet
till kusten. I Sverige, där I. äro
föremål för noggranna
observationer, lägga sig sjöarna i
medeltal 10 dec. i trakten av Göteborg
och Halmstad, i Nord-Skåne och
på östkusten upp till Kalmar, 1
dec. i s.v. Värmland, Skara,
Sthlm, Norrtälje, 10 nov. vid
Umeå, Bräcke, Mora, n.
Värmland, 1 nov. i Vittangi, Jockmock,
Skellefteå o. s. v. Islossningen
fortskrider i allm. från
kusttrakterna till det inre. Antalet
istids-dagar för insjöarna tilltager, med
vissa antydda modifikationer,
mot n., ss. framgår av bifogade
karta, där sjöar med samma antal
istidsdagar förbundits genom
linjer, ”ekviglacialer”.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:20:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/5/0780.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free