Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Isolator - Isolera - Isolerad punkt - Isolinjer - Isomeri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1551
Isolera—Isomeri
1552
synnerligen goda egenskaper. —
Såvitt möjligt böra
porslinsisola-torer anordnas som s t ö d j e
-isolatorer på grund av
porslinets större hållfasthet mot
tryck än mot dragning. Vid
mycket höga spänningar måste
dessa dock utbytas mot
häng-isolatorer. — I. prövas vid
fabrikationen med 2—3-dubbla
spänningen, för vilken den är
avsedd, stundom även under med
konst frambragt regn.
Isole’ra (jfr Isolation),
avstänga, avskilja. Inom fysiken
betecknar I. skiljande av
kroppar från varandra, så att ej värme
1. elektricitet kan ledas från den
ena kroppen till den andra.
Isole’rad punkt. Det händer
ofta, att en algebraisk kurva,
d. v. s. en kurva, vars ekvation är
av formen P (x,y) = 0, där P är
ett polynom, innehållande x och
y, utom av sammanhängande
krokliniga stycken, ”grenar”,
även består av ett antal
ensamliggande punkter. Detta beror på,
att en dylik punkt är den ”reella”
skärningspunkten för två 1. flera
”imaginära” grenar av kurvan.
Ex. Kurvan a?2 -j- y2 -j- — 0 har
x = 0, y — 0 till isolerad punkt.
Isolinjer (av grek. i’sos, lika),
linjer, som på en karta dragas
genom alla orter, vilka uppvisa
samma klimatiska 1. andra
förhållanden. Sådana linjer äro
t. ex. isamplitu’der, för lika
variation av en meteorologisk
företeelse under en viss tid; i s
a-n o m a’ 1 e r, för lika avvikelse
från de normala meteorologiska
medelförhållandena, i s o b a’ r e r
(se d. o.), i s o b a’ s e r (se d. o.),
isode’nser, för lika
lufttäthet, i s o dy n a’ m e r (se J o r d
-magnetism), isogeote’r-m e r, för lika temperatur under
jordytan, isogo’ner (se
De
klination), i s o h y e’ t e r,
för lika nederbörd, i s o h y’ p
-ser, för lika höjd 1. djup, i s o
-kl i’ne i’ (se Inklination),
isote’rmer’ (se d. o.) o. s. v.
Isomeri’ (av grek. i’sos, lika,
och me’ros, del), det förhållande,
som äger rum, när kemiska
föreningar ha lika sammansättning,
men likväl icke äro identiska.
Heter omer i säges existera
mellan icke identiska ämnen med
olika sammansättning. Av
Lie-bigs undersökningar över
knallsyran och Wöhlers arbeten över
cyansyran på 1820-t.
framgick, att dessa ämnen äga lika
sammansättning. 1828 visade
Wöhler, att cyansyrat
ammonium kunde överföras till
urinämne med lika sammansättning,
och Berzelius fann 1830, att
vinsyra och druvsyra äro lika
sammansatta och införde för dessa
förhållanden namnet I. Inom den
oorganiska kemin förekommer I.
endast sällsynt men är en allmän
företeelse inom den organiska
kemin. Detta beror på
kolbindningens tröghet, som möjliggör
atombindningar på en mångfald
olika sätt, så att flera i som er er
kunna existera ss. självständiga
föreningar utan att genast övergå
till den stabilaste formen, vilket
är det vanliga förhållandet med
oorganiska föreningar. Orsaken
till I. ligger i atomernas olika
anordning inom molekylen. De
olika slagen I. kunna skiljas på
följande sätt: I. Polymeri. De
föreningar, som ha samma
pro-centiska sammansättning, men
olika molekylvikt kallas p o 1 y
-m e r a. Polymerin kan vara
genetisk 1. tillfällig. Ex. på förra
slaget är acetaldehyd, CH3CHO, och
paraldehyd (CH3CHO)3.
Tillfälligt polymera föreningar äro
exempelvis formaldehyd, CH,O;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
