Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Isomeri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1553
Isomeri
1554
ättiksyra, C2H4O2, mjölksyra,
C3HeO3, och druvsocker, C6H12O6,
vilka icke i kemiskt hänseende
stå i något enkelt genetiskt
samband med varandra. Allotropi (se
d. o.) är en form av polymeri. -—
II. I. i egentlig mening äger rum
mellan föreningar, vilka icke blott
äga samma procentiska
sammansättning utan även samma
molekylvikt. Man kan skilja mellan
strukturisomera föreningar,
vilkas I. kommer till synes i deras
strukturformler i planet, samt
stereoisomera föreningar, vid
vilka atomernas rymdanordning
måste tagas i betraktande för
åskådliggörande av I. ■—- A.
St ruk turisom eri kan
indelas i metameri, kärnisomeri och
ortsisomeri. 1) Metameri. De
metamera föreningarna innehålla
flera kolradikaler av olika
kol-halt, förenade medelst två- 1.
fler-värda atomer. Ex.: följande
aminer med formeln CjHgN:
^c8h7 ^c2h5 ch3
N—H N—CH3 N—CH3
HI H CHS
piopylamin etylmetylamin trimetylamin
2) Kärnisomeri beror på
kolatomernas olika
förkedjnings-sätt inom molekylen. Är
kolkedjan fortlöpande utan förgrening,
benämnas föreningarna n o r
-m a1 a; är den förgrenad,
benämnas de i s o - f ö r e n i n g a r.
Pentan, C5H12, äger t. ex. följande
tre isomerer:
CH3 — CII2 — CH2 — CH2 — CH3
normal pentau.
^3>CH — CH2 — CH3
isopentan.
ch3
l
ch3 — c — ch3
l
ch3
tetrametylmetan.
3) Ortsisomeri. Ersättas i
en organisk förening olika
väte-atomer med andra radikaler,
uppkomma ortsisomera
föreningar, för så vitt
väteatomerna icke äro likvärda. Ex.:
CH3CH2CH2C1, primär
propylklo-rid, och CH3CHC1CH3, sekundär
propylklorid. Andra ex. äro
primära, sekundära och tertiära
alkoholer m. fl. Inom de cykliska
organiska föreningarna förekom-
CH(1) CH(y)
/W
V6)HC CH(2) (^)HC CH^)
II l II l
(5)HC CH(3) (« HC CH(«)
\ // \//
CH(4) N
bensol pyridin
mer ett särskilt slag I., relativ
ortsisomeri. Om i kolvätet bensol
en väteatom ersättes med en
radikal, kunna inga isomerer
uppstå, emedan alla väteatomerna
intaga ett likartat läge inom
molekylen. Om tvenne väteatomer
ersättas, kan detta ske på tre
olika sätt, nämligen vid 1 och 2,
1 och 3 1. 1 och 4, varvid
uppkomma or t o-, meta- och
para-föreningar. På grund av
bensolens symmetriska byggnad
är endast substituenternas
relativa läge gentemot varandra
av betydelse, icke deras absoluta
plats inom molekylen, varför
endast dessa trenne isomerer
kunna bildas. Är den
ringfor-miga kolkedjan osymmetriskt
byggd, ss. t. ex. hos pyridin,
kan redan vid substitption av en
väteatom tre isomerer uppkomma,
nämligen a-, och y-isomerer. Ss.
besläktad med kärn- och
ortsisomeri kan bindningsisomeri
betraktas. Denna beror på olika
läge och fördelning av dubbla och
tredubbla bindningar, t. ex.
CH3CH2CH = CH2, etyletylen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
