Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Isomeri - Isometrisk - Isomorfi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1555
Isometrisk—Isomorfi
1556
och CH3CH = CH-CH3,
dimetyl-etylen, samt CH3C = CH, allylen,
och CH, = C = CH2, isallylen.
Vidare kan I. förekomma hos
föreningar, där ett element
uppträder med olika valenser, t. ex.
CH3C = N, metylcyanid, och
CH3N=C 1. CH3N = C,
metyl-karbylamin. Tvenne isomera
föreningar, som lätt omlagras i
varandra och vid olika reaktioner
reagera, än i den ena, än i den
andra formen, sägas vara
tauto-mera (se T a u t o m e r i). — B.
S t er eo i s ome r i kan indelas i
optisk och geometrisk I. 1)
Optisk I. (enantiomeri,
enan-tiomorfi). Vissa föreningar,
vilka i kemiskt och fysikaliskt
avseende äro lika, med undantag av
att de vrida ljusets
polarisations-plan åt olika håll samt bilda
kristaller, vilka äro varandras
spegelbilder, kallas optiskt isomera.
Le Bel och vant’ Hoff visade 1874,
att dessa föreningar innehålla
assymmetriska kolatomer, d. v. s.
atomer, som binda fyra olika
atomer 1. radikaler. För att göra
sig ett begrepp om stereoisomera
föreningar kan man tänka sig
den assymmetriska kolatomen i
medelpunkten på en reguljär
tetraeder och valenskrafterna
riktade till dennas hörn, i vilka de
bundna atomerna 1. radikalerna
befinna sig. För föreningen
C(abcd) kan då tänkas två
stereoisomera modeller (se ill. till
Formel sp. 340), vilka
förhålla sig som bild till spegelbild
och icke i något läge kunna täcka
varandra. Hos föreningar med en
assymmetrisk kolatom, t. ex.
mjölksyra, CH3CH(OH)COOH.
kunna tre former finnas, en
högervridande, en vänstervridande
och en inaktiv, vilken senare
består av en blandning av de båda
aktiva komponenterna. Finnas
två assymetriska kolatomer med
de assymmetriska systemen lika,
ss. hos vinsyrorna, kunna fyra
olika former bildas. Vrida båda
assymmetriska systemen åt
höger, erhålles högervinsyra, vrida
de åt vänster, fås vänstervinsyra.
Om båda systemen vrida åt
motsatt håll, fås inaktiv mesovinsyra.
Dessutom kan en racemisk
blandning av höger- och vänstervinsyra
förekomma (druvsyra). Dessa
föreningar kunna i planet
åskådliggöras sålunda:
COOH COOH COOH
l l l
H—C—0H OH—C—H 0H—C—H
l । l
0H—C—H H—C—0H 0H—C—H
l । l
COOH COOH COOH
höger- vänster- meso-
vinsyra.
druvsyra.
Även hos oorganiska föreningar
har optisk I. påvisats. — 2.
Geo-m e t r i s k I. Cis-trans-isomeri
förekommer hos omättade
föreningar, beroende på att
vridbar-heten hos kolsystemen i
föreningen (ab)C = C(ab) kring en
gemensam axel är upphävd. Så
förekommer föreningen HOOCHC
= CHCOOH i tvenne isomera
former, nämligen:
H—C-COOH
II
HOOC—C-H
fumarsyra, transform.
H—C—COOH
II
H—C—COOH
maleinsyra, cisform.
Kolatomer i cykliska kolkedjor
äro icke heller vridbara i
systemet, varför även här geometrisk
I. kan förekomma.
Isome’trisk (av grek. i’sos,
lika, och me’tron, mått), reguljär.
Motsats: anisometrisk.
Isomorfi’ (av grek. i’sos, lika,
och morfe’, skapnad), formlikhet;
det förhållande, att i kemiskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
