Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1597
Italien (Historia — 1550)
1598
o. s. v.). I dessa införlivades ett
flertal större och mindre städer,
ss. Pisa, Verona och Padua.
Därunder frodades ock en enastående
materiell och kulturell utveckling.
Under tyrannhovens och kurians
beskydd upplevde konsten och
litteraturen en förnyelse på
antikens grund, vilken fått giva namn
åt den följande perioden. —
Renässansen (omkr. 1400—
1500-t:s mitt). Politiskt präglas
denna av att flera städers
härskarfamiljer upphöja sig till
furstehus, så Visconti och senare
Sforza i Milano, Medici i Florens,
Este i Ferrara, Gonzaga i
Man-tua. Venedig förblev däremot
republik, liksom det från omkr.
1400 av grannstaterna behärskade
Genua. Av övriga större stater
tillhörde det till hälften franska
Savojen (med Piemonte) en
greveätt och Neapel efter 1443 det i
Sicilien regerande aragoniska huset.
I slutet av 1400-t. började dock en
ny nedgångstid för I., vars av inre
strider försvagade stater
eftertraktades av främmande furstar,
vilka — vanl. med stöd av
arvsanspråk —■ inträngde i I.
(”invasionernas tid”). I:s furstar och
påvestolen, som furstesläkterna
tävlade om att behärska och
besätta med egna medlemmar, slöto
härunder förbund och motförbund
utan att någonsin enl.
Machiavel-lis (se d. o.) program samla sig
till nationellt motstånd mot
främ-1 ingsherraväldet. Detta inleddes
med Karl VIII: s av Frankrike tåg
till Neapel 1494 och hans
efterträdare Ludvig XII:s erövring av
Milano 1499. 1501—03 erövrades
Neapel-Sicilien av Ferdinand den
katolske av Spanien. Påvarna
eftersträvade Kyrkostatens
utvidgning, vilket dock en tid
hindrades av hertig Cesare Borgias
försök att bilda ett större rike i
mell. I. Dennes motståndare påven
Julius II anknöt därtill kamp mot
inkräktarna samt bildade 1511 en
helig liga mot Ludvig XII, som
fördrevs från Milano. Detta land
återerövrades dock 1515 av
efterträdaren Frans I. Den nu
begynnande stora kampen mellan Frans
I och den tysk-romerske kejsaren
Karl V (vilken som spansk
konung härskade över
Neapel-Sicilien) gällde först makten i I.,
där den förre i ett krig 1521-—26
tillfångatogs vid Pavia. Mot
kej-sarväldet sammanslöto sig
emellertid Venedig, Milano, Florens
och påven med Frans I. Illa
underhållna tyska landsknektar
trängde då härjande ned i I. och
plundrade Rom 1527 (il sacco di
Roma). Efter detta nederlag för
påvens världsliga politik insattes
kejsartrogna furstar av ätterna
Sforza och Medici i resp. Milano
och Florens. — Därmed inledes
den h a b sb ur g sk a
hegemonins tid (1500-t:s mitt—1797).
Under dess första tid pågick den
av habsburgarna pådrivna
motre-formationen, genom vilken den
katolska kyrkan förvärvade sin
sedan beståndande andliga makt i
I. Ekonomiskt var 1500-t. en
nedgångstid, i det de geografiska
upptäckterna jämte turkarnas
framträngande från ö. medförde
de stora handelsledernas
utflyttning till världshaven och
tillbakagång i den italienska handeln och
industrin. Venedig förlorade sina
viktigaste besittningar till
turkarna, vilkas sjömakt var ett ständigt
hot mot själva I., intill de av en
helig liga tillfogades nederlaget
vid Lepanto 1571. Republiken
bevarade dock sitt politiska
oberoende, vilket i övrigt eg. blott var
fallet med Kyrkostaten och
Savojen, vars ombytliga
förbunds-politik tidtals inbragte smärre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
