Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1635
Italiensk konst
1636
Detalj av freskerna i Sixtinska kapellets
tak. Av Michelangelo.
mest från konstnärer, inkallade
från andra orter, t. ex. den ädla
Cancellerian i Rom, antagl. ett
verk av Bramante, samt det av
tidens främsta freskomålare
utsmyckade Sixtinska kapellet. I
Palermo verkade en tid
skulptören Franc e s c o L a u r a n a.
■—- Högrenässansen, som ung.
sammanfaller med 1500-t:s första
hälft, kännetecknas av att alla
tekniska svårigheter övervunnits,
att anslutningen till antiken blir
mer medveten, och att konsten
med några av de största
konstnärer, som någonsin funnits, i
spetsen ger sig i kast med stora,
krävande uppgifter. Tyngdpunkten
överflyttas till Rom, där en rad
stora konstnärer pröva sina
krafter vid byggandet av kristenhetens
största tempel, Peter skyrkan (se
d. o.), av Bramante planerad
som en väldig, kupoltäckt
centralkyrka och i huvudsak gestaltad
i sin nuv. form av
Michelangelo, den man, som genom
sin jättepersonlighet mer än
nå
gon annan länkade utvecklingens
banor. Genom sin strävan efter
stegrad uttryckskraft förde han
byggnadskonsten in på den väg,
som ledde till barocken, som
målare skapade han de väldiga
gestalterna i Sixtinska kapellets tak
(se även ill. till
Michelangelo) men undertryckte genom
sitt ensidiga sysslande med
formproblemen färgens fria liv, som
bildhuggare slutligen nådde han
genom storvulen kraft och
mäktigt innehåll höjder, som ingen
annan bildhuggare beträtt.
Mång-frestare som Michelangelo men en
ljusare, mera lätt skapande natur
var R a f a e 1, som i sitt finstämda,
harmoniska måleri lekande lätt
tillgodogör sig allt tidens
kunnande. Som stafflimålare visar han
sig i sina milt värdiga
madonnabilder som lärjunge till Perugino
och senare som mästerlig
porträt-tör; som monumentalmålare
framstår han i Stanzerna i
Vatikanen (se d. o.) som den med
arkitektonisk beräkning
uppbyggda figurkompositionens store
mästare, genom anknytning till
pompejansk konst skapar han en
ny dekorationsstil, t. ex. i
Loggi-erna i Vatikanen (se d. o.), och
även som arkitekt utövar han en
betydelsefull verksamhet. Den
tredje av stormästarna och den
äldste av dem var L i o n a r d o,
även han en mångfrestare, vars
verk till stor del stannat i
fragment. Hans betydelse ligger
framför allt i att han bättre än sin
samtid tillvaratog det måleriska i
motivet; särskilt som skildrare av
ljusdunklet föregriper han
utvecklingen. Kring dessa stormän
gruppera sig en mängd betydande
konstnärer. Bland byggmästarna
märkas de tre da Sangall o,
av vilka A n t o n i o d. y. skapade
Palazzo Farnese i Rom (se ill. till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
