Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1637
Italiensk konst
1638
Byggnadskonst sp. 852),
till vilket Michelangelo fogade
den mäktiga takgesimsen. Rafaels
arkitekturstil fortsattes av
Peru z z i, som byggde i Rom, Siena
och Bologna, samt av den även som
dekorativ målare berömde Giulio
R o m a n o. Bildhuggarna hade
svårt att göra sig gällande vid
sidan av Michelangelo; högst nådde
de huvudsaki. i Florens verkande
Andrea och Jacopo
Sansovi-n o. Måleriet hade ännu sitt
centrum i Florens med sådana namn
som Fr a Bartolommeo och
Andrea del Sart o. I Siena
bröt Sodorna med 1400-t: s
alltmer förvekligade konst och
införde en till romersk renässans
anknuten stil. I Rom härskade
Michelangelos målarskola; en
självständig mästare av
betydenhet var dock den från Venedig
stammande Sebastiano del
P i o m b o. — Is. Italien är
högrenässansens konst föga betydan-
Mona Lisa. Målning av Lionardo.
(Louvre.)
Lavinia. Målning av Tizian. (Berlin.)
de, men i n. Italien blommar den
kraftigt. Arkitekturen behärskas
av Veronaarkitekten M i c h e 1 e
Sanmicheli, som även byggde
Palazzo Grimani och andra palats
i Venedig, samt av den från
Florens inflyttade Jacopo
Sanso v i n o, som byggde
Markus-biblioteket i Venedig (se ill. till
Byggnadskonst sp. 854) och
även som bildhuggare utövade en
rik verksamhet därstädes. Inom
måleriet domineras Milano, där
Lionardo en tid var verksam, och
trakten omkring av den store
flo-rentinarens skola med B o 11 r a
f-f i o, S o 1 a r i och L u i n i i
spetsen. Detta liksom hela det
övriga Italiens måleri fördunklas
dock helt av Venedig, där ur
Giovanni Bellinis skola framgingo
två av de största kolorister, som
någonsin funnits, G i o r g i o n e
och Tizian, vilkas konst åter
gör färgen till måleriets främsta
element. Till dem ansluter sig
Palma V e c c h i o, medan i
Brescia Venedigs konst
återkling-ar hos M o r e 11 o, i Ferrara hos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
