Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk konst - Italiensk litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1645
Italiensk litteratur
1646
av stora mått. — 1 80 0-t. är
för I. en dyster nedgångsperiod.
Endast Segantini gör mot
årh:s slut en mera betydande
insats genom sina stort sedda, i en
egenartad impressionistisk teknik
återgivna alpmotiv. I våra dagar
ha i Italien uppstått en del
extrema konstriktningar, ss.
futu-rismen (se d. o.).
Italiensk litteratur.
Medeltiden. Av de stora
västeuropeiska folken fingo italienarna
en på folkspråket avfattad
litteratur sist, emedan latinet ss.
kulturspråk levde längre kvar i
Italien än annorstädes och
italienskan dessutom hade att
kämpa även mot franska och
provensalska (se Italienska
språket). Den äldsta italienska
epiken, från Lombardiet, är på ett
fransk-italienskt blandspråk och
härrör från de nordfranska
jog-learer, som följt med franska
pilgrimer till italienska
vallfartsorter. Deras handskrifter
övertogos sedan av norditalienska
”cantatorer”, italienska ord
blandades in, och så småningom
över-gingo dikterna till rent
italienska. Till sist följde italienska
nydiktningar i samma stil. Denna
rörelse, som började på 1100-t.,
hade dock först vid 1300-t:s
början nått till det sist angivna
utvecklingsskedet. Fortare gick det
inom lyriken. Här voro
proven-salerna mönstren. Men de äldsta
italienska lyrikerna skrevo ännu
på provensalska, och först vid
1200-t :s mitt uppstod, på Sicilien
vid Fredrik II: s hov, en
diktarskola, som avfattade sina dikter
på italienska, egendomligt nog
icke på siciliansk folkdialekt,
utan på ett språk, som föga
avviker från det senare toskanska
litteraturspråket. Efter
hohen-staufernas fall (1266)
förflytta
des denna diktkonst till Toscanas
fria städer och fick i Bologna
en originell karaktär under
intryck av den platonska mystik,
som florerade inom
dominikan-orden och som nu tog sig ett
uttryck i il dolce stil nuovo
(se d. o.), vars främste
representant är Gu ido Guinicelli.
Den ridderliga erotiken övergår
här i spiritualistisk, och den
älskade förvandlas till en symbol
för det himmelska. Genom G u i
-do Cavalcanti överfördes
il dolce stil nuovo till Florens,
där den utmynnade i D a n t e s
storslagna diktning.
Förberedelser för denna finna vi ock på
annat håll, dels i en tämligen
rå och folklig visionsdiktning,
dels i vissa allegoriska dikter.
Genom Dante nådde medeltidens
åskådningssätt och diktning sitt
högsta uttryck. Hans
ungdomsarbete Vita nuova, världens
första psykologiska roman, är
skriven på en egendomlig,
mystiskt besjälad prosa, och i hans
stora dikt Divina commedia höjes
den vulgära visionslitteraturen
till en diktning, där icke blott
medeltidens hela lärdom
sammanfattas, utan även dess mest
högstämda poesi får uttryck. Genom
denna dikt hade Dan te ock givit
det italienska språket dess
adelsbrev, och det kunde nu upptaga
kampen mot latinet. Men kampen
var långvarig, och ända in på
1500-t. skrevo Italiens förnämsta
författare företrädesvis på latin.
— Ungrenässansen (från
Dantes död 1321 till omkr. 1470)
börjar med Petrarca, som i
stort sett är den moderna
kulturens banbrytare. För samtiden låg
Petrarcas betydelse icke i hans
på italienska avfattade skrifter,
utan i de latinska, som även
litteraturhistoriskt äro de viktigaste,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
