Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Japan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
65
Japan
66
böcker och 202,000 europeiska),
sedan Tokyos kejserliga
universitetsbibliotek, som ägde 680,800
bd, varav 300,000 europeiska,
totalt förstördes vid jordbävningen
1923. — Språk och skrift, se
Japan s k a språket. — Pressen,
som tog sin början 1871 genom en
daglig tidning, Yokohama
Maini-chi Shimbun, har fått ett
storartat uppsving. 1921 förelågo
1,137 tidningar och 2,843
tidskrifter. — Historia. Vår
någorlunda säkra kännedom om J:s
historia sträcker sig ej längre
tillbaka än till 400-t. e. Kr., i det att
J:s äldsta bevarade urkunder,
Kojiki och Nihongi (712 resp. 720
e. Kr.) innehålla traditioner, som
först fr. o. m. 400-t. bära
tillförlitlighetens prägel. J:s öden före
denna tid äro föga utforskade,
men arkeologiska grävningar
synas ge vid handen, att örikets
nuv. härskande ras först relativt
sent invandrat och spritt sig med
undanträngande av de före dem i
landet befintliga ainu (se d. o.).
Även ainu tyckas emellertid ha
haft föregångare i en
stenålders-ras, som antropologiskt kan visas
ej ha varit deras direkta förfäder.
Enl. japansk tradition skall
riksenheten ha grundats av kejsar
J i m m u 660 f. Kr., då denne
drog på ett härnadståg från
Kyushu, hans stams första
hemvist, till Yamato, huvudöns
sydligaste halvö. Bland traditioner
från följande perioder äro
särskilt att märka kejsarinnan
Jingo Kogos erövringståg
mot Korea på 200-t. e. Kr., som
röjer japansk expansion i form
av vikingatåg. Nationell enhet
torde knappast ha existerat
förrän ett par årh. in på vår
tideräkning. Man levde i småsamhällen,
fotade på blodsbandet, s. k. uji,
ätter, vilkas sammanhållning
Japan. Landskap med tempel.
Kyomid-su dera. Kyoto.
även hade religiös motivering.
Den främsta ätten blev
småningom den, som räknade sina anor
från Amaterasu, solgudinnan, och
den fick ett slags nationell
överhöghet, sedan den vunnit
ledarskapet över de gemensamma
vikingatågen mot Korea. Närmast
genom dessa blev J. delaktigt av
den högtstående kinesiska
kulturen. År 404 e. Kr. omtalas
inkallandet från Korea av en i
den kinesiska skriften kunnig
bokförare, Wani. Vid 400-t:s
början förelåg en primitiv
nationell enhet. Buddhismen nådde
från Korea till J. 552 e. Kr.
och vållade först bittra fejder,
innan den vann fotfäste i J.,
särskilt under hägn av
kronprinsen S h o t o k u Taishi, som
grundläde J: s äldsta bevarade
tempel, Horyuji nära Nar a
(färdigt 607 e. Kr.). Under Shotokus
ledning tillägnade sig J. begärligt
fastlandskulturen. Sedan Shotoku
öppnat regelbundna diplomatiska
förbindelser med kinesiska hovet i
Chang-an (607) och skaror av
japanska kunskapssökare rest till
Kina, började kinesiska idéer
alltmer tränga in. Ett verkligt
genombrott kom först med Tai-
3. — L e X. VI. Tr. 14. 4. 25.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
