Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Japan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
69
Japan
70
dualismen återinfördes strax
genom A s h i k a g a - ätten, vilkens
lysande shoguner, särskilt
Yoshi-mitsu (d. 1408), åter satte J. i
intim förbindelse med den
kinesiska kulturvärlden. Buddhismen
fortfor under hela denna tid att
genomsyra det japanska folket,
de mäktiga kyrkorna satte upp
legotrupper, förde blodiga krig
inbördes och lade sig ofta i
politiken. — I den mån
Ashikaga-huset råkade i förfall, blev J: s
tillstånd på 1500-t. alltmer
anarkiskt, och till sist förelåg ett
invecklat system av inbördes
kämpande småriken. Ställningen
komplicerades av att
Västerlandet började göra sig påmint.
Efter de stora geografiska
upptäckterna fann man snart vägen
till J. (portugiser 1543), och 1549
landsteg Frans Xavier i
Kago-shima som den förste
jesuitmissionären. Missionen hade god
framgång, handeln med utlandet
började uppblomstra, vissa
furstar i kusttrakterna vunno
härigenom rikedomar och lärde sig
bruket av eldvapen. Jämvikten
började rubbas. Slutet av 1500-t.
kännetecknas av ett stort
inbördeskrig, vari tre stora ledare
utnyttjade de nya hjälpmedlen,
successivt nedbröto de olika
små-rikena och återställde
riksenheten: Oda Nobunaga (d.
1582), Toyotomi Hideyoshi
(d. 1598) och Tokugawa
leyasu (d. 1616). Hideyoshi
ville dämpa missnöjet hos de
furstar, som förlorat områden till
hans anhängare, genom
erövringen av Korea och sedermera Kina,
men hans väldiga fälttåg i Korea
(1592 och 1597) blevo fruktlösa.
Under tiden vann kristendomen,
som han först med lämpor
försökte stävja, allt större
utbredning, och sedan Hideyoshi
genom
skådat de spanska agenternas
ärelystna planer, förbjöd han
kristendomen, rev kyrkorna, utdrev
munkarna och korsfäste 6
utländska och 3 japanska jesuiter ss.
uppviglare (1599). Hideyoshis
son störtades efter faderns död av
dennes mäktigaste vasall, leyasu,
genom slaget vid Sekigahara.
Denne blev shogun 1603, införde
lugn och ordning i hela landet,
fördelade länen så att hans egna
direkta vasaller hade sina
områden insprängda mellan alla
mäktigare furstars, tvang dessa att ha
sina familjer boende i shoguns
huvudstad ss. gisslan, placerade
kejsaren i helig och oansenlig
avskildhet i Kyoto, medan han
själv hade sitt lysande hov i
Edo, stabiliserade shogunatet
genom att lägga makten i händerna
ej på en individ utan på den
ur Tokugawalän rekryterade
generalstaben, och, slutligen,
gynnade på allt sätt den kinesiska
konfucianska kulturens spridning
även till de lägre folkklasserna,
varigenom den fridsamma, lojala
medborgarandan i ej ringa mån
stärktes. leyasus son I e t a d a
och sonson I e m i t s u utrotade
genom blodiga förföljelser
kristendomen, och den senare stängde
J. för utländska köpmän med
undantag för kineser och holländare,
vilka fingo bedriva en mycket
begränsad handel under sträng
kontroll i Nagasaki.
Tokugawasho-gunerna gåvo landet 250 år av
fred och blomstring, men
avspärrningen utåt och folkökningen
under freden samverkade att
framkalla svåra ekonomiska kriser,
som i början av 1800-t. gjorde
missnöjet med Tokugawaätten
allmänt. Detta underblåstes
genom en renässans av den
äktjapanska lärdomen, i opposition
mot den kinesiserade, genom män
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
