Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Japan - Japanska graven - Japanska havet - Japanska språket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77
Japanska graven—Japanska språket
78
Frankrike och. För. Stat, träffades
till garanterande av freden vid
Stilla havet. I samband härmed
blev engelsk-japanska alliansen
icke förnyad. Jan. 1925 tillkom en
rysk-japansk traktat. — 1 sept.
1923 drabbades J. av en
jordbävning med följande eldsvådor, som
nästan helt utplånade Yokohama,
förstörde stora delar av Tokyo
och illa skadade krigshamnen
Yokosuka. Skadorna beräknades
till minst 10 milliarder yen.
Japanska graven, djup sänka
i Stilla havet, ö. om Japan.
Största djup (”Tuscaror adjupet”)
8,513 m., ö. om Kurilerna.
Japanska havet, randhav i ö.
Asien mellan Korea, Japanska
öarna och Sibirien. Står i s. i
förbindelse med östkinesiska sjön
genom Koreasundet, i n. genom
Tatarviken och La Pérousesundet
med Ohotska havet.
Japanska språket. J:s
fränd-skaper äro ännu outredda. Den
gängse klassificeringen tills, med
koreanskan är ej stödd på
tillräckliga bevis. Med kinesiskan
synes japanskan ej vara släkt.
Den är ett flerstavigt och böjande
språk. Till sitt ljudsystem var
den urspr. mycket enkel; en
stavelse kunde bestå av vokalerna a,
e, i, o 1. u med 1. utan en enkel
konsonant (p, t, k, s, b, d, g, z,
m, n, r) framför. Först med de
kinesiska låneorden fick man ord
på -n och senare ha i vissa
ställningar uppkommit h och f ur p,
ts och 5 ur t, dj ur d, s ur s.
Substantiven sakna artikel och
genusbÖjning och oftast
pluralböjning. Kasus bildas genom
postpositioner. Räkneorden äro
byggda på decimalsystem. Personliga
pronomina i egentlig mening
saknas. Adjektivet är som attribut
oböjt, i predikativ funktion
bö-jes det som ett verb. Verbets böj-
Japansk skrift. Kinesiska tecken
blandade med hiragana.
ningssystem varierar efter olika
stilarter; i det moderna
talspråket skiljes mellan jakande och
nekande form, och en rad tempora:
presens, preteritum, futurum,
futurum exactum, 1: a och 2: a
konditionalis samt
”subordina-tiv” (ett starkt anlitat
gerun-dium). Systemet invecklas genom
skilda böjningar för familjär,
resp, hövlig stil. — Genom
införandet av den kinesiska odlingen
(fr. o. m. 5:e årh. e. Kr.) kom
ordförrådet att starkt uppblandas
med kinesiska låneord, och
alltjämt skapas nya vetenskapliga
och andra termer med hjälp av
dessa koncisa låneord. De ha på
japansk mark genomgått en ofta
radikal ljudutveckling, som gör
dem oigenkännliga för en kines.
— Med kinesisk odling infördes
även kinesisk skrift, använd dels
i dess normaltyp, dels i dess även
i Kina gängse kursiva variant.
Under 8:e årh. uppfanns vidare
i J. ett stavelseskriftsystem i
två varianter, katakana och
hiragana; de 50 tecknen i
detta utgöras av förkortade
kinesiska normal-, resp, kursivtecken,
vart och ett fonetiskt använt för
en stavelse. Kanaskriften
användes för böjningar och
hjälp-ord, medan de kinesiska
ordtecknen användas för de pregnanta
orden i satsen (subst., adj., verb).
De kinesiska idétecknen användas
såväl för låneord som för
inhemska, t. ex. ritningen för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
