Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jessner ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121
Jessner—Jesuiter
122
dansk publicist, medarbetare i
och under världskriget
korrespondent från Frankrike till
Ber-lingske Tidende m. fl. tidningar.
J. arbetade 1919 för
Nord-Sles-vigs återförening med Danmark,
ehuru på en annan linje än
danska regeringen.
Je’ssner, Leopold, f. 1878,
tysk regissör, sedan 1919 vid
Staatliches Schauspielhaus i
Berlin, känd för sina djärva och
originella, fastän ibland starkt
överdrivna iscensättningar, främst av
Schillers Wallensteintrilogi.
Jesso, Y e z o, se Hokkaido.
Jesuitdramat. Redan i den
första skolordning, som
utfärdades inom jesuitorden, Ra’tio
studio’rum av 1599, föreskrevs,
att vid de av orden ledda
undervisningsanstalterna årligen skulle
uppföras skådespel, vilka kunde
anses ägnade att befrämja ordens
syften, en bestämmelse, som gav
upphov till en livlig
dramdikt-ning inom orden; bland
författarna märkas bl. a. Jac. Bidermann
och Jac. Balde. 1710 utgav en
pater, Fr. Lang, till bruk vid
jesuitgymnasierna en handbok i
skådespelarkonst, Disserta’tio de
actio’ne sce’nica. Ämnena till sina
dramer valde jesuiterna oftast
ur kyrkans historia. I stil och
uppfattning närma de sig vanl.
Seneca; stor vikt lades vid
framförandet och utstyrseln. På
1600-t:s dramatik har J. utövat ett
ytterst djupgående inflytande, och
författare som Vondel, Gryphius
m. fl. stå dess tradition nära.
Jesui’ter, medlemmar i det av
Ignatius av L o y oT a (f.
1491, d. 1556) stiftade katolska
brödraskapet ”Jesu sällskap”
(lat. Soci’etas Jesu, förk. S. J.) 1.
jesuitorden. Stiftaren, en
baskisk adelsman och krigare,
greps under konvalescensen efter
ett sår av längtan att ställa sitt
liv i kyrkans tjänst. Under de
strängaste asketiska övningar,
varunder han bl. a. såg syner,
blev han övertygad om sanningen
i den katolska kyrkans lära.
Inseende nödvändigheten av en vida
grundligare bildning, slog han sig
vid 33 års ålder på studier. Redan
förut verksam ss. andlig ledare,
bildade han (1534) med sex
kamrater ett munkartat sällskap med
uppgift att i Palestina arbeta för
kyrkan och medmänniskornas
bästa 1., om detta ej läte sig göra,
ställa sig till påvens förfogande.
Resan kom aldrig till utförande.
Medlemmarna verkade i stället en
tid i Italien, varefter påven
slutligen, dock först efter åtskillig
tvekan (man misstänkte bl. a.
kätteri) stadfäste det nya
sällskapet (1540). Dess uppgift
skulle vara att arbeta för trons
utbredning i hednaländerna 1. i
Europa genom predikan och
kärleksverksamhet samt i synnerhet
genom ungdomens undervisning
och själavård i bikten. Utöver de
tre munklöftena förpliktade man
sig spec. till obrottslig lydnad för
påven. Av medlemmarna gingo
åtskilliga ut till hednaländerna.
Den mest kände är Xavier (se d.
o.). J:s förnämsta
verksamhetsfält blev emellertid Europa, där
de snart blevo ledare för
mot-reformationen. För denna uppgift
voro de särskilt skickade genom
sin säregna, av Ignatius
utformade organisation, vilken, utom
av friheten från egentligt
klostertvång, kännetecknas av det ytterst
noggranna urvalet av kandidater
för de olika posterna, den
omsorgsfulla utbildningen och den anda
av absolut lydnad för ledningen
och för kyrkan, som behärskade
det hela. I utbildningen ingingo
bl. a. de berömda, av Ignatius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
