Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johannes ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
151
Johannesburg—Johannes Magnus
152
Medelhavsländerna och Arabien,,
har små, enkönade blommor utan
hylle och ätliga, sockerrika baljor,
johannesbröd, vilka även ha
medicinsk användning. Enl.
traditionen livnärde sig Johannes
dö-paren av dylika under sin vistelse
i öknen. Fröna av J. (”karat”, se
d. o.) användes förr som vikter av
juvelerare.
Johannesburg [-[djåhæ’nnis-bog],-] {+[djåhæ’nnis-
bog],+} stad i Transvaal,
Syd-Af-rika, anlagd 1886. 290,000 inv.,
hälften vita. Universitet.
Medelpunkt för Syd-Afrikas rikaste
guldfält med världens största
guldproduktion. De rätt talrika
svenskarna i J. bilda egen förs,
med svensk pastor.
Johannes döparen, se
Johannes sp. 149.
Johannes’ evangelium bär i
både innehåll och form en
egenartad prägel i jämförelse med de
tre första, s. k. ”synoptiska
evangelierna” (se d. o.). Ramen för
Jesu verksamhet är en helt
annan: enl. J. har Jesus
upprepade gånger besökt Jerusalem.
Större delen av J: s innehåll utgöres
av berättelserna om vad därvid
passerat. Men även då J. berör
samma ämnen som de äldre,
framställas de vanl. på ett helt och
hållet nytt sätt. Det är måhända
dock ej alldeles uteslutet, att
till grund för J. ligger en särskild
källa. Kännetecknande för J. är
mystiken och det starka
kristo-logiska intresset. Även undren äro
i J. symboler för andliga
sanningar. I inledningen anknyter
förf, till den grekisk-filosofiska
Logosläran (se d. o.). J. är att
datera tidigast till omkr. 100 e. Kr.
Lika litet som de övriga
evangelierna innehåller det
författarnamn. I det senare tillagda kap.
21 betecknas den namnlöse
”lärjungen som Jesus älskade” (jfr
13: 23 etc.) ss. förf. Det är dock
troligt, att denne från början
blott är avsedd ss. sagesman.
Namnet ”Johannes” ss.
beteckning för evangelisten uppträder
under senare delen av 100-t. Fr. o.
m. Irenaeus kombineras det med
aposteln Johannes (se d. o. 2).
Denna kombination är dock av
flera skäl ytterst osannolik.
Förmodligen har namnet J. i stället
något samband med en av flera
kyrkliga skriftställare betygad,
omkr. 100 i Mindre Asien levande
Jesuslärjunge Johannes.
Johannes Ma’gnus 1. Ma’gni
(latinisering av Jöns Måns
-s on), f. 1488, d. 1544, ärkebiskop,
politiker och historiker. Ss. Sten
Sture d. y:s ombud vid kurian
förfäktade han den nationellt
svenska ståndpunkten gentemot
Kristian II :s kyrkopolitik. Som
påvlig legat ankom J. till Sverige
1523 och valdes hösten s. å. till
den avsatte ärkebiskop Gustav
Trolles efterträdare. Av påven
ålagd att bekämpa kätteriet och
av Gustav Vasa avsedd som
medhjälpare vid den nya
kyrkopolitiken, kom J. i en med tiden allt
skevare mellanställning. I
diplomatiska uppdrag lämnade han
Sverige 1526 och återvände aldrig.
J. är främst känd som historiker,
genom sina postumt utgivna
svenska kyrko- och
konungakrö-nikor. Den senare, Histo’ria de
o’mnibus gotho’rum sueonu’mque
re’gibus, är på en gång ett alster
av den nationella fåfängan och en
stridsskrift mot Gustav Vasas
regim. Ur ej förut i anspråk taget
krönike- och sagostoff och ur egen
fantasi konstruerade J. en
lysande konungalängd, som går tillbaka
till biblisk tid. Ett minne av hans
konstruktioner är konungarna
Eriks och Karls (se dessa ord)
för höga regentnummer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
