Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johannes Matthiae Gothus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
153
Johannes Matthiae Gothus—Johannitorden
154
Johannes Matthi’ae Go’thus,
f. 1592, d. 1670, prästman, 1625
prof, vid en nyinrättad
adelshög-skola i Sthlm, vilkens
studieordning han utarbetade, 1632 lärare
för drottning Kristina, vars
tillgivenhet han städse bevarade,
1635 tillika hovpredikant och
1643 biskop i Strängnäs. J. var en
ledande kyrklig personlighet och
närmade sig i dogmatiskt
hänseende alltmer den calixtinska
synkretismen, varför hans
skrifter förbjödos och han 1664
nödgades avgå som biskop.
Johannesnycklar, se Orchis.
Johannes’ uppenbarelse, se
Uppenbarelseboken.
Johannesört, se Hypericum.
Johannisberg — Ljungaverks
järnväg (J. L. J.), en 2,3 km.
lång, normalspår ig järnvägslinje
mellan Johannisbergs station på
linjen Änge—Sundsvall och
Ljungaverk. öppnad för trafik
1913. Äg. Ljungafors järnvägs a. b.
Johannisborg, se
Norrköping.
Johannishus, Blekinge största
gods, i Hjortsberga och För kärla
socknar, fideikommiss inom ätten
Wachtmeister. Slottet byggdes
1772 av K. F. Adelcrantz.
Johanni’torden, andlig
riddar-orden, som utvecklats ur ett åt
Johannes döparen helgat sjukhus
i Jerusalem, lett av
benediktin-munkar, och vars medlemmar
därför även kallades hospitaliter.
Då de även beredde pilgrimerna
väpnat skydd, fingo de stor
betydelse under första korståget
och omorganiserades snart till en
riddarorden, med uppgift bl. a.
att bekämpa de otrogna. Ordens
symbol var ett kors med
tve-tungade armar, vilket bars i vitt
på ordensdräkten, svart mantel
1. röd vapenrock. J:s
föreståndare antog 1267 stormästartiteln.
Johanmtriddare. Målning av Tizian.
J. gjorde en betydelsefull insats i
korsfararrikenas hopplösa kamp
mot muhammedanerna och
belönades med världsliga förmåner,
genom vilka den emellertid snart
bragtes att urarta till en delvis
för egen makt och rikedom
kämpande institution. Efter
Palestinas erövring av de otrogna
flyttade orden sitt huvudsäte först
till Cypern 1310, sedan till Rodos
och efter dess erövring av
turkarna 1530 till Malta och Tripolis
(därav benämningarna
malteser-riddare och malteserkors).
Tripolis togs redan 1551 av turkarna.
J. grundade kloster och sjukhus
över hela det romersk-katolska
Europa, även i Norden. Dess
främsta svenska stiftelse var
Eskilstuna. Genom reformationen
fördrevs J. ur stora delar av
Europa, men den fortbestod i
Brandenburg ss. en protestantisk
gren, vilken sedan åter anknutits
till modersamfundet samt
förgrenats till Nederländerna och
Sverige. I England inrättades en
fristående protestantisk J. 1831.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
