Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordflytning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
185
Jordflytning—Jordförbättring
186
betingade av olika spec. v. hos
resp, partier av jordskorpan, så
att kontinentområdena på grund
av lägre spec. v. äro uppdrivna,
medan havsområdenas underlag
på grund av att det består av
tyngre bergarter är nedtryckt.
När ökning 1. minskning i
belastningen inträder, rubbas denna
jämvikt 1. isostas i’ (jfr d. o.),
och rörelser uppstå, som gå ut på
att återställa den rubbade
jämvikten. N. Europas höjning efter
istiden skulle alltså vara en
sådan isostatisk rörelse,
framkallad av den nordiska landisens
avsmältning. På ett djup av 120 km.
antages isostasin vara konstant,
och förändringarna jämte deras
orsaker skulle alltså vara att
söka i jordens yttre delar. Genom
isostasin kunna dock icke alla
horisontella förskjutningar (t. ex.
bergskedjeveckningarna) få sin
förklaring, och någon allmänt
antagen sådan till dessa finnes
icke.
Kontraktionsteo-rin (se d. o.) torde nu få anses
föråldrad. Ganska stor anslutning
har Wegeners teori om
kontinen-talflytningen (se d. o.) vunnit. —
J:s yta är 510 mill. kvkm. 28 %
upptagas av land, 72 % täckas
av vatten. N. och ö. halvkloten ha
relativt mera land än s. och v.;
man indelar dänör J. även i ett
landhalvklot (resp. 48 och
52 %) med medelpunkt i Engelska
kanalen (enl. andra beräkningar
vid Loires mynning 1. i
Biscaya-bukten) och ett
vattenhalvklot med medelpunkt vid Nya
Zeeland (jfr Hav). — J: s
folkmängd uppskattas till 1,700 å
1,800 mill.
Jordflytning,
solifluk-t i o’ n, långsamt skridande av
vattenhaltiga jordlager utför
sluttningar, är en vanlig
företeelse i fjällen och i arktiska trakter,
där tjälen och dess upptinande
spela en viktig roll vid
företeelsens uppkomst. J. är även vanlig i
våra av fin sand och lera
uppfyllda älvdalar, där raviner och
nipor till stor del bildats på
sådant sätt.
Jordfrågan, det komplex av
sociala spörsmål, som knyter sig
till jordens fördelning mellan
olika befolkningsgrupper samt
lämpligheten och möjligheten att
härutinnan av ekonomiska 1.
sociala skäl vidtaga förändringar.
Strävan att bevara den för
jordbruk lämpliga jorden åt den
jord-bruksidkande befolkningen har
särskilt på den senaste tiden med
alltmera styrka gjort sig
gällande. Jordkommissionens
(se d. o.) förslag ha emellertid ss.
alltför radikala ännu icke kunnat
vinna majoritet i riksdagen. De
viktigaste förslagen på detta
område äro följande:
koncessionslag-stiftning betr, rätten att besitta
jord, lagstiftning rörande förbud
att i fråga om äganderätt till jord
vara bulvan för annan, utsträckt
rätt för nyttjanderättshavare att
inlösa under nyttjanderätt
upplåtet område (s. k. ensittarlagen),
social arrendelag, lag om
tvångs-avlösning av arrendejordbruk,
lag om tvångsförlängning av
arrendeavtal, social
expropriationslag, vanhävdslag, upphävande av
jordfideikommiss m. fl. Se vid.
Social
jordlagstiftning.
Jordfärger, se
Färgämnen sp. 863.
Jordfästning, se L i k b e
-g ä n g e 1 s e.
Jordförbättring,
grund-förbättring, m e 1 i o r a
-t i o’ n, åtgärder, som varaktigt
höja en jords avkastningsförmåga,
ss. nyodling, stenbrytning,
djupkultur, avdikning, bevattning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
