Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Judisk litteratur - Judit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
241
Judit
242
domens främste diktare. Denna
nya generations mottaglighet för
intryck röjer sig också däri, att
den i stället för den
gammalhebreiska poesins satsparallellism
använder rytm och rim. Den
judiska kulturen stod nu således på
väg att övergiva sin ljusskygga
avskildhet, och det hade uppstått
ett givande samarbete mellan
muhammedanska, kristna och
judiska lärda, vilka senare flitigt
översatte arabiska arbeten till
latin. Men med 1200-t. började
åter en stor reaktionsrörelse inom
alla de tre religionerna, och denna
gick i dubbel måtto ut över juden
domen. Dels segrade åter lag
judendomen, och genom
bannlysning, bränning av kättarskrifter,
t. o. m. genom anlitande av den
kristna inkvisitionen sökte det
ortodoxa partiet nu hämma alla
fria tankerörelser. En liknande
muhammedansk reaktion tvingade
alla kristna och judar att
utvandra till kristna länder. Även
där förföljdes judarna starkt och
drevos alltmer mot de slaviska
länderna i öster. Med 1200-t.
börjar således den judiska kulturens
och litteraturens halvtusenåriga
förfall, den s. k. rabbinismen.
Uppvaknandet skedde först vid
17OO-t:s mitt i samband med de
andliga frihetsrörelser, som då
genomgingo Europa. I spetsen för
denna rörelse gick Lessings vän
Moses Mendelssohn, och
sedan dess börja judarna åter
göra en insats i det allmänna
kulturarbetet. Men J. har därigenom
fått både ett nytt innehåll och ett
nytt språk. G. T:s skrifter voro
på hebreiska. Men redan på Esras
tid började Palestinas judar att
utbyta hebreiskan mot
arameis-kan, som vid tiden för Kristi
födelse var det allmänt talade
folkspråket; de yngsta partierna
av G. T. (delar av Esra och
Daniel) äro ock på arameiska.
Inom synagogan — för de för
denna avfattade skrifterna,
Misj-na o. s. v. — uppstod likväl det
nyhebreiska 1. rabbinska språket,
på vilket den senast omtalade
litteraturen är avfattad. På
nyhebreiska föreligger en
omfattande diktning, som utgår från
Tyskland, där den förkunnar
Mendels-sohns idéer, och den nya
diktningens lösen blir upplysning,
”Haskala”. Frånsett en del av
romantiken influerade författare
har Haskalatanken dominerat i
den nyare hebreiska litteraturen,
bland vars representanter märkas
prosaförfattare som B r a u d e s
(d. 1903) och Lilienblum (d.
1910) och lyriker som den
produktive Juda L. Gordon (d.
1892), vilken övat stort
inflytande på den yngsta hebreiska
diktar-generationen, vars mest
betydande representant är B i al i k (f.
1873). Men med 1700-t. hade de
judiska författarna alltmera
börjat övergå till de moderna
kulturspråken, och de tillhöra därför
snarast dessa språks
litteraturhistoria, så mycket mer som
gränsen mellan en till sitt
åskådningssätt rent judisk och en blott till
härstamningen judisk författare
är svår att draga.
Judit, hjältinnan i den efter
henne benämnda apokryfiska
skriften i G. T., skall enl.
berättelsen i denna ha varit en ung och
skön judisk änka, som genom list
skaffade sig tillträde till
assyriernas läger, då de belägrade en liten
judisk stad, och där om natten
högg huvudet av deras fältherre
Holofernes. Boken, som är
full av grova historiska
felaktigheter, är sannol. skriven på den
mackabeiska tiden och avser
liksom Daniel att elda de fromma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
