Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Judisk litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
239
Judisk litteratur
240
lagjudendomen, och. den
genomgående tendensen blev en allt
strängare avskildhet från
hednafolken. Hela intresset gick nu
upp i tolkandet och utläggningen
av lagen, och i detta syfte
upp-stodo nu flera judiska högskolor.
Den viktigaste under den äldsta
tiden var den i Jabne i
Palestina, vars förstyre var den
relativt frisinnade, praktiskt
intresserade rabbi Hillel; sedan
övergick ledningen till de babyloniska
högskolorna. Den förnämsta
frukten av dessa skolors verksamhet
har man i en samling utlåtanden
av de förnämsta skriftlärda om
olika punkter i lagen, Misjna,
vilken med Gemara, utlåtanden
av och diskussioner mellan
skriftlärda rörande såväl Moselagen som
Misjna, sammanfattades under
titeln Talmud (se d. o.) och
slut-redigerades omkr. 500 e. Kr. i
Babylon. I Talmud hade medel
tidens judar fått en ny, till
ytterlighet minutiös och
spetsfundig lag 1. rättare bindande
lagtolkning, som trots de höga
etiska tankar, som där någon
gång förekomma, dock mäktigt
bidragit att hålla judendomen
tillbaka. Även midrasjlitteraturen
utvecklade sig under denna tid
ganska rikt och framträder i en
mängd olika former: fabler, sagor,
allegorier, tänkespråk,
bibelutläggningar m. m. I anslutning till
denna midrasjlitteratur uppstod
det viktiga arbetet Kabbala. Vid
sidan av den skrivna lagen fanns
näml, också en muntlig
tradition, som nu tog intryck av de
mystiska spekulationer, vi möta
under den senare hedniska och den
äldre kristna tiden, och så
uppstod en rent fantastisk
utläggning av skriften. Denna
framträder först i ett arbete Jesirah,
vilket tidigast citeras på 800-t., och
som innehåller en på ordens och
bokstävernas hemliga betydelse
byggd skrifttolkning och
världsförklaring. Ur denna utvecklade
sig, särskilt under 1200-t., dels
den spekulativa Kabbalan, som
mynnar ut i en om gnosticismen
påminnande emanationslära, dels
den mystiska Kabbalan 1. läran
om bokstävernas hemlighetsfulla
makt; båda sammanfördes i
kab-balistikens huvudkodex Sohar,
som härrör från en spansk jude i
slutet av 1200-t. Mot 1400-t:s
slut fick denna kabbalistik genom
Pico della Mirandola och Reuchlin
en ganska stor betydelse även för
den kristna mystiska
spekulationen. Då Kabbala, vari
judendomens bristande verklighetssinne
mest framträder, slutredigerades,
hade en ny förf alisperiod börjat.
Men mellan den första, som
sträcker sig till omkr. 1000, och den
andra, som börjar vid 1200-t :s
mitt, ligger judendomens, liksom
den kristna medeltidens,
blomst-ringsperiod. Till 1000-t. företer
både den kristna och den judiska
kulturen bilden av ett allt
djupare förfall. Men med det nya
årtusendet vaknar mänskligheten
åter upp. Den judiska
civilisationen är dock huvudsaki. inskränkt
till Spanien och s. Frankrike, där
de judiska församlingarna voro
talrikast. Här möter man nu en
mängd judiska språkforskare,
filosofer, reseskildrare, läkare och
skalder, vilka stå på höjden av sin
tids bildning och även haft stor
betydelse för den kristna
medeltidskulturen. Särskilt bekanta äro
Maimonides, som sökte
förena judendom och aristotelisk
filosofi, Salomon i b n - G a b i
-rol (Avi ce b ron), såväl
pan-teistisk filosof som betydande
skald, Jehuda H al e v i, som
anses vara den medeltida juden-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
