Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jularbo—Månsbo järnväg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
275
Julikolonnen—Jul i t a
276
sista stora försöket att bevara
den antika religionen.
Julikolonnen, se B a s t i 1 j.
Julikonungadömet, se
Frankrike sp. 518.
Juliordonnanserna, se
Julirevolutionen.
Julirevolutionen kallas det
uppror i Paris i juli 1830,
varigenom restaurationstidens
konungadöme störtades (jfr
Frankrike sp. 517 f.). Sedan
konung Karl X mött oppositionen
med en reaktionär regering
Polig-nac och gjort ett misslyckat
försök att genom nyval få
oppositionen i minoritet i 1830 års
deputeradekammare, utfärdades 26
juli juliordonnanserna om
suspension av tryckfriheten,
valordningens ändring i reaktionär
riktning samt nya val. Häremot
samlade Thiers en protest från
pressen,, och en annan utgick från
i Paris samlade deputerade,
främst Guizot. Jäsningen blev
till upplopp, då den impopuläre
Marmont utsågs till Paris
kommendant. Redan 27 juli kommo
barikadstrider i gång, och nästa
afton var staden i de
revolutionäras våld. Konungen lät nu
såväl ordonnanserna som regeringen
falla. Emellertid blev målet för
den urspr. planlösa resningen en
ny monarkisk regim under Ludvig
Filip av Orléans. Från hemliga
föreningar utgick även en av
arbetarna gynnad republikansk
strömning. Den liberala
borgarklassen fick emellertid överhand
genom att de deputerade
återupprättade nationalgardet under dess
gamle chef La Fayette samt
kallade Ludvig Filip till
riksföreståndare mot löfte om
grundlagens (chartans) helgd och
trikolorens antagande. Karl X:s fåfänga
försök att rädda tronen åt sin ätt
genom abdikation till förmån för
sonsonen greven av Chambord
fördröjde J:s slutliga fullbordan
till 7 aug., då Ludvig Filip av
deputeradekammaren valdes till
”fransmännens konung”. — J.
blev inledning till en allmän
europeisk revolutionsrörelse av
liberal och nationell karaktär. I
Bryssel utbröt upplopp redan
aftonen 25 juli, då Aubers
revo-lutionsopera Den stumma från
Portici uppförts. Genom
Frankrikes exempel växte rörelsen till
en belgisk frigörelsekamp, åt
vilken Ludvig Filip gav sitt stöd
genom att låta Talleyrand
förmedla en fransk-engelsk
diplomatisk samverkan till det nya
Belgiens förmån. I Polen utbröt
uppror, som dock i avsaknad av stöd
utifrån blodigt nedslogs av
ryssarna. öppna uppror utbröto även
i några italienska stater men
kuvades genom väpnad
österrikisk intervention. I Tyskland
vann liberalismen ökad styrka,
och i flera nordtyska stater
utverkades konstitutionella
författningar. I samband med J. vunno
de liberala segrar även i England
och i de schweiziska
författnings-striderna.
Julisk-claudiska ätten, se
Julius.
Julita. 1. Socken i Södermani.
1., pastorat i Strängnäs stift.
2,980 inv. — 2. Gods i J. 1. Slottet
ligger på platsen för ett
cister-ciensmunkkloster, som omkr. 1180
flyttades hit från Viby (vid
Sigtuna), och varav några rester
bevarats i s. slottsflygeln. Det nuv.
slottet, byggt på 1740-t.,
restaurerat på 1790-t., har vackra
inredningar från bägge dessa
tidpunkter. Den nuv. ägaren, löjtnant E.
Bäckström, har hopbragt en stor
samling möbler och konstföremål
samt upprättat ett
hembygds-museum, kallat Skansen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
