Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jularbo—Månsbo järnväg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
273
Jularbo-Månsbo järnväg—Julianus
274
granen, ”jultomten” med röd
mössa och vitt skägg,
”julklockor”, mistel o. s. v. äro mer 1.
mindre sent inkomna utifrån, den
förstnämnda under 1700-t. från
Tyskland.
Jularbo—Månsbo järnväg (J.
M. J.), en 4,8 km. lång,
normal-spårig järnvägslinje mellan
Jularbo station vid statsbanelinjen
Krylbo—Ljusdal och Månsbo.
öppnad (endast för godstrafik)
1919. Äg. Månsbo järnvägs a. b.
Jules [jyl], fr., Julius.
Juli (lat. Ju’Hus), årets sjunde
månad. I äldre romerska
kalendern var J. den femte månaden
och kallades Quinti’lis (av
lat. qui’ntus, den femte), tills den
för att hedra julianska
kalenderns upphovsman, Julius Caesar,
som var född i J., uppkallades
efter honom. Svenska namnet är
hömånad. 31 dagar.
Julia. 1. J. d. 54 f. Kr.,
dotter till Julius Caesar, 59 f.
Kr. förmäld med Pompejus,
varigenom dennes förbund med
Caesar befästes. — 2. J., d. 14 e. Kr.
dotter till Augustus, först
förmäld med dennes systerson
Mar-cellus, därefter med Agrippa och
slutligen med Tiberius.
Juliana Maria (da. Juliane
Marie), f. 1729, d. 1796, dansk
drottning, Fredrik V: s andra
gemål. Ss. änkedrottning ledde hon
jämte sin son arvprins Fredrik
samt Guldberg (se dessa ord) den
statskupp, varigenom Struensee
störtades, och hade därefter en tid
ledande inflytande.
Julianehaab [-hå’p]. 1. Distrikt
på s. kusten av Grönland på båda
sidor om Kap Farväl. 3,200 inv.
J. motsvarar österbygden under
den norska kolonisationen. — 2.
Handelsplats i J. 1, den förnämsta
av de danska kolonierna på
Grönland. 400 inv.
Kejsar Julianus och hans gemål Helena,
Antik gem.
Julianska kalendern, av
Julius Caesar 46 f. Kr. införd
tideräkning (se d. o.).
Julia’nus, Flavius
Clau-d i u s, f. 331, d. 363 e. Kr.,
brorson till Konstantin den store,
medregent till Constantius 355,
ensam kejsare 361. J., som drogs
till den hedniska filosofin,
särskilt nyplatonismen, blev i
synnerhet av de pågående stridigheterna
inom kristna kyrkan och det
utsvävande livet vid det s. k. kristna
hovet övertygad om den antika
gudalärans företräde framför
kristendomen. Han sökte genom
en mängd förordningar avskaffa
kristendomen ss. statsreligion och
återinföra den grekiskt-romerska
religionen, som uppblandades med
inslag från Mithrakulten och
nyplatonismen. Han öppnade de
hedniska templen och
återupprättade gudakulten samt uteslöt de
kristna från hov, statsämbeten
och högskolor, över hela riket
sökte han organisera en hednisk
hierarki, i vars spets han stod ss.
överstepräst. Åtgärderna
försvarade han talangfullt i flera
skrifter. Av de kristna fick J.
tillnamnet Apo’stata, ”avfällingen”.
Efter två års regering stupade J.
under ett tåg mot perserna. Hans
kamp mot kristendomen var det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
