Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Junker ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
285
Junker—Juon
286
fyrkantiga rodret är ofantligt
stort och genombrutet.
Junker [jo’-], Wilhelm, f.
1840, d. 1892, tysk-rysk
Afrika-resande, utforskade under flera
färder 1875—86 trakterna kring
Blå Nilen, Bahr al-Gazal och övre
Uelle.
Junker, äldre i sms. bevarad
form j u n k a r e (fsv.
iunk-hærra), ung herre, adlig yngling,
page, fordom tilltalsord, nu
kvar-levande endast i förklenande
bemärkelse. — Junkrarna,
junker partiet, en krets av
yngre, oppositionellt konservativa
adelsmän på 1850-t. De slöto upp
kring kronprinsen Karl och funno
snart sin ledare i H. Hamilton.
Med Karls regeringstillträde och
Hamiltons inkallande i konseljen
gjordes junkrarnas politik för en
tid till regeringens, och deras
karaktär av parti försvagades,
ehuru män ur deras krets fortforo
att influera Karl XV, särskilt i
utrikespolitiken. — I Tyskland,
särskilt Preussen, uppkom efter
revolutionen 1848 ett junker
-parti (ty. das Junkertum) av
adliga godsägare, vilket
företrädde en reaktionär åskådning,
vari urspr. patriarkaliskt
feodala idéer dominerade. Som dess
organ grundades Kreuzzeitung.
Junkrarna, vilkas åskådning
starkt påverkade Fredrik Vilhelm
IV, ha sedermera, ehuru utan
egen partiorganisation och med
modifierade mål, haft stort
parlamentariskt inflytande i
konservativ riktning.
Junkers [jo’-], Hugo, f. 1859,
tysk industriman, fabriksdirektör
i Dessau, har gjort sig känd
genom sina
flygplankonstruktioner. J. torde ha varit den förste,
som föreslog systemet tjocka,
fribärande vingar å flygplan. J.
började under världskriget bygga
Junken Keying. Det första kinesiska
fartyg, som seglat till Europa (1848).
flygplan av metall
(duraluminium) och har sedan vidare
utvecklat en speciell
metallkonstruktionsmetod (rör och
korrugerad plåt) för trafikflygplan.
Ju’no, i romerska mytologin
kvinnolivets gudinna,
äktenskapets och moderskapets
beskyd-darinna. Som sådan firades J. vid
matronaliernas fest 1 mars.
Under grekiskt inflytande blev J.
överguden Jupiters maka,
himladrottning, den romerska
motsvarigheten till Hera, och tillbads
jämte Jupiter på Capitolium.
Ju’no, en av asteroiderna, den
tredje, som upptäcktes (1804).
Junosuando, socken i Norrb. 1.,
jämte Paj ala och Muonionalusta
pastorat i Luleå stift. 1,210 inv.
Junsele, socken i Västernorrl.
L, pastorat i Härnösands stift.
4,050 inv.
Ju’nta, sp., förening, kommitté,
efter en på Pyreneiska halvön
gängse benämning på olika
politiska sammanslutningar. —
Juntan, en i Uppsala under 1790-t.
verksam politisk-litterär förening,
samlad kring B. Höijer (se d. o.)
och G. A. Silverstolpe.
Ju’on, P a u 1, f. 1872, rysk
tonsättare, sedan 1897 bosatt i
Berlin, har i anslutning till J.
Brahms tonsatt ett antal
orkesterverk (företrädesvis
kammarmusik) samt sånger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
