Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Junker ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
287
Jupiter
288
Ju’piter, i romerska mytologin
den högste guden, himmelens,
ljusets, åskans och regnets herre.
J. motsvarar den grekiske Zeus,
med vilken han också senare
identifierades. J. som regngivare är
den unga årsväxtens beskyddare
och senare även den uppväxande
manliga ungdomens. Åt J.
frambar den segrande fältherren
spoTia opi’ma, den av honom själv
från den fientlige härföraren
tagna rustningen. J. var vidare
edens gud, och Di’us Fi’dius,
ord-hållighetens och trofasthetens
gudomlighet betraktades som J.
själv 1. som hans genius (se d. o.).
—• Ss. J. O’ptimus Ma’ximus var
han romerska statens högsta
gudomlighet och hade sin
helgedom på Capitolium.
Ju’piter (astronomiskt tecken
4,)? den femte (från solen
räknat) och största av planeterna i
vårt solsystem. Formen är en
avplattad rotationsellipsoid;
medel-diametern c:a 137,000 km. J:s
volym är 1,300 ggr så stor som
jordens; dess massa är 1/1047 av
solens och alltså större än alla de
andra planeternas tillsammans;
tätheten är 1,4. Medelavståndet
från solen är 778 mill. km.
Omloppstiden är 11 år 315 dagar. —
J. igenkännes på sitt lugnt
glänsande, vita ljus; blott Venus och
i sällsynta fall Mars kunna
upp
nå större glans. J:s synliga yta
befinner sig i ett tillstånd av
oupphörlig, häftig rörelse. Redan
tidigt iakttogos mörka band,
delande ytan i zoner, parallella
med planetens ekvator. Icke
sällan uppdyka på ytan fläckar,
av vilka den röda fläcken,
en stor, nästan oval, ofta
påfallande röd fläck pä s. hemisfären,
med en längd av c:a 41,000 och en
bredd av c:a 14,000 km. (se ill.),
är mest bekant. Upptäckt 1878,
har den kunnat konstateras på
teckningar av J. från 1831. Av
bandens och andra bildningars
föränderlighet kan man draga den
slutsatsen, att det, som vi se av
J., icke är ytan på en fast kärna
utan det yttre skiktet av ång- och
molnliknande formationer, som
täcka hela ytan. Sannolikt är J.
ännu icke täckt av en fast skorpa
utan består av en het, tämligen
liten kärna, omgiven av ett
mäktigt hölje av gas 1. ånga. På
grund av J: s fysikaliska
beskaffenhet har rotationstiden icke
kunnat säkert bestämmas. Nyare
iakttagelser ge emellertid vid
handen, att rotationstiden vid
ekvatorn är 9 tim. 50 min., medan
den på högre breddgrader är 9
tim. 55 min. — Av J :s nio månar
upptäcktes de fyra största av
Galilei 1610, de övriga resp. 1892,
1904, 1905, 1908 och 1914.
e/3 1878.
”/» 1880.
Jupiter.
“A 1881.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
