Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jura ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
289
Jura—Jurist
290
Jura [fr. jyra’, ty. jo’ra], 1.
Högland, som i riktning s.v. till
n.ö. sträcker sig från floden Isère
i Frankrike genom Schweiz in i
Tyskland till övre Main och
består av jurasystemets bergarter.
Den s.v. delen, fransk-schweiziska
J., är en ung bergskedja, vars
regelbundna byggnad är ett
typiskt exempel på symmetrisk
bergskedjeveckning. N.ö. delen är
ett platåland, där bergarterna
ligga i jämna, oveckade lager på
varandra. Det delas i Schwabiska
J. 1. Rauhe Alp och Frankiska J.
Enär J: s kalkstenslager släppa
igenom vattnet, äro klyftor,
grottor och underjordiska flodlopp
vanliga, och de högre områdena
äro ofruktbara. — 2. Departement
i ö. Frankrike. Är i n.v. ett
fruktbart slättland, % upptagas av
Jurabergen. 230,000 inv.
Huvudstad Lons-le-Saunier.
Ju’ra, se J u s.
Juraorganisationen, se
International sp. 1451 f.
Jura perioden, den mellersta av
de till mesozoiska eran räknade
geologiska perioderna (se
Geo-kronologi), uppkallad efter
Jurabergen, som mestadels äro
uppbyggda av de under J. bildade
avlagringarna, j u r a s y s t e
-met 1. -formationen.
Systemet är vitt utbrett i Tyskland,
Frankrike och England. Det äldre
jurasystemet (lias) består
hu-vudsakl. av sandstenar och leror.
Dit hör ”Skånes stenkolsförande
formation”. De yngre
avdelningarna, d o g g e r 1. brun jura, och
malm 1. vit jura, bestå
huvudsaki. av kalkstenar. Till
jurasystemet höra bl. a. Luxemburgs
och Lothringens järnmalmer. J.
hade ett varmt och likformigt
klimat med yppig vegetation, även
i nuv. polarländerna. Växtvärlden
utmärktes av ormbunkar och
fräkenväxter samt talrika
gymno-spermer: Bennetti’tes och
närbesläktade former, cykadéer,
Gi/nkgo och närbesläktade former
samt barrträd. Av däggdjur äro
endast rätt fragmentariska rester
kända. Av fåglar fanns endast
A.rchaeo’pteryæ litliogra’phica (se
d. o.). Fisk-, flyg- och
skräcködlor voro talrika liksom hajar,
havsmusfiskar, lungfiskar och
ganoider. Sötvattensfiskar voro
sällsynta.
Jura’re in ve’rba magi’stri,
lat., svärja på mästarens ord,
kritiklöst tro på en auktoritet.
Juridi’k, adj. juri’disk, se
Rättsvetenskap.
Juridisk person kallas en
sammanslutning, som har egna
rättigheter och skyldigheter, skilda
från medlemmarnas, och som äger
söka, kära och svara inför
domstolar och andra myndigheter. —
Dylika sammanslutningar kunna
vara offentliga (staten,
kommunerna) 1. enskilda (bolag,
föreningar, sällskap, stiftelser,
dödsbo, konkursbo). Enskilda
sammanslutningar med ekonomiskt
syfte erhålla juridisk
rättskapacitet först sedan de anordnats på
författningsenligt sätt. Stiftelser,
som icke ha ett direkt ekonomiskt
syfte, betraktas i allm. ss. J., om
de antagit stadgar och utsett
styrelse.
Juridisk stil, se Kansli
-stil.
Juridiskt mord, se
Justitiemord.
Jurisdiktio’n (av lat.
juris-di’ctio, lagskipning), befogenhet
att utöva rättskipning.
Jurisprude’ns (lat.
jurispru-de’ntia), se
Rättsvetenskap.
Juri’st, person, som avlagt
juridisk examen. — J u r i s t e r i’,
formalistisk tillämpning av lag-
10. — L e x. VI. Tr. 21. 4. 25.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
