Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järnmedel ... - Järnväg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
335
Järnspat—Järnväg
336
busksnår. Ägg 4—6, blågröna.
Vanl. flyttfågel. Fridlyst.
Järnspat, se Järnmalmer.
Järnsvamp, poröst, mjukt järn,
direkt framställt ur järnmalm
medelst dennas reduktion vid låg
temperatur med koloxid och.
kolväten. Enl. Sieurins metod,
till-lämpad vid Höganäs, nedpackas
järnmalmslig varvtals med
sten-kolspulver och kalk i
chamotte-deglar, som upphettas i ringugnar.
Kalken, som omger varje kollager,
upptar svavlet ur kolet. Järnet
er-hålles i form av föga pyroforiska
kakor med spec. v. 2—2,5.
Järnträ, flera olika, mycket
hårda träslag, vilka erhållas av
C asuardna-arter, AfzeTia bi’juga,
Sidero’ xylon m. fl.
Järnugn, se Eldstad sp.
S41.
Järnverk, större industriell
anläggning för framställning av
järn ur malm, förädling av
tackjärn och framställning av
halv-1. helfabrikat av färskat järn.
Järnverksföreningen, en 1889
bildad sammanslutning mellan
järntillverkare och
järnexportörer, som genom insamlande och
publicerande av kvartalsstatistik
över tillverkning och export söker
lämna sina medlemmar en snabb
och tillförlitlig upplysning om
marknadsläget. Dessutom har J.
ägnat sin uppmärksamhet åt
andra för järnverken viktiga
problem, ss. träkolsfrågan,
järnvägs-frakterna o. d.
Järnvitrio’1, se
Järnföreningar.
Järnvräkare, se Järnvåg.
Järnvåg kallades en under
bergsöverstyrelsens inseende
stående upplagsplats för det från
järnbruken kommande järnet,
som där vägdes före skeppningen.
J. förestods av en
vågmästare; järnets vikt och
beskaffen
het kontrollerades av j ä r n v r ä
-k a r e. Skyldigheten att vid
export uppväga järnet upphörde
1864, och bergsöverstyrelsen
överlät 1877 befattningen med J. åt
kommunalmyndigheterna.
Järnväg, en med räler av järn
1. stål belagd bana, avsedd för
regelbunden gods- och
personbefordran. I begreppet J. inneslutes dock
icke enl. nu gängse språkbruk
spårväg, som är en motsvarande
anläggning inom 1. invid större
samhällen med spåren nedlagda i
gata 1. allmän väg. —
Byggnadsteknik. J. utgöres av
överbyggnad och
underbyggnad. överbyggnaden består av
räler (skenor) med tillhörande
skarvjärn, bult och spik, s y 1 -
Jordskärning på. rak bana 1. i kurva med
över 600 m, radie.
lar (sliprar, eng. sleepers), vid
vilka rälerna äro fästade samt
bäddning 1. ballast (se d. o.).
Spårvidden, som mätes mellan
rälshuvudenas innerkanter,
utgör vanl. 1,435 mm. Denna
spårvidd, som kallas normal
spårvidd, är vanlig å alla
viktigare linjer över större delen av
världen; större spårvidd
förekommer emellertid: exempelvis i
Ryssland och Finland 1,524 mm.,
på Irland och i Australien 1,600
mm., samt på Pyreneiska »halvön
1,667 mm.; mindre spårvidd
förekommer i Japan 1,067 mm. och i
Grekland 1,000 mm. samt
dessutom i de flesta länder för mindre
viktiga järnvägslinjer. Skenorna
bestå vanl. av s. k. fotskenor
(Vignolesskenor) av stål, vilka
med spikar 1. skruvar fästas vid
syllarna, ibland med under-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
