- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / VI. Itrol-Kyrkofonden /
403-404

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kaiser Wilhelm-Gesellschaft ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

403

Kajeput—Kakao

404

Kakao. Träd med mogna frukter.

finländsk musiker och tonsättare,
har särskilt som orkesterdirigent
(Helsingfors orkesterförening,
Filharmoniska sällskapet,
Helsingfors stadsorkester) gjort en
betydande insats i finskt
musikliv samt har utgivit
orkesterdikten Kullervo, manskörer samt
stycken för sång och piano.

Kajepu’t, c i n e o’ 1, C10H18O, en
terpen, som bildas vid inverkan
av svavelsyra på terpin. K. är en
vid 176° kokande vätska med
kamferliknande lukt och finnes i
en del eteriska oljor, ss.
kajeput-olja, eukalyptusolja m. fl.

Kajepu’tolja (av malaj, kaju,
träd, och puti, vit), eterisk olja,
erhållen ur blad och frukter av
Mélaleu’ca leucade’ndron m. fl.
indomalajiska träd (fam.
Myrta’-ceae). K. består huvudsaki. av
kajeput.

Kajole’ra [kasjå-] (fr.
cajo-ler), smickra, smeka.

Kaju’ta (av mlty. kajüte), i
aktern av ett fartyg befintligt
rum för befäl och passagerare; å
örlogsfartyg chefens rum.

K. A. K., förk. för K u n g 1.
Automobilklubben.

Kakadu’a, se Papegojor.
Ka’kao (av ett aztekiskt ord

cacauatl), kakaobönor,
fröna av Theobro’ma caca’o (fam.
Sterculia’ceae), lågt träd från
Central- och n.v. Syd-Amerika,
ofta odlat i tropikerna. K.
erhål-les även av ett par andra
Theo-broma-arter. Theobroma cacao
har stora, avlånga blad och helt
små blommor med brunrött foder
och gulvit krona. Blommorna
utgå liksom frukterna direkt från
stammarna och de tjockaste
grenarna (s. k. k a u 1 i f 1 o r i’).
De gula 1. röda, gurk- 1.
melon-liknande frukterna ha tjock vägg
med djupa längsfåror och
innehålla ett stort antal mandelstora
frön (kakaobönor), inbäddade i en
slemmig fruktmärg. —
Kakaoträden fordra stark värme och
jämn nederbörd året runt (ingen
utpräglad torrtid), likaså skugga,
åtminstone när de äro unga.
Tillsammans med dem planteras
därför vanl. stora, skuggrika träd
(ss. korallträd). Skörden pågår
året om. De mogna frukterna
brytas sönder och fröna plockas ut
(vanl. för hand). Stundom torkas
dessa sedan direkt i solen
(sol-kakao), vanl. underkastas de
först en jäsningsprocess
(fermen-tering), som bl. a. har till syfte
att mildra bönornas bittra smak
och underlätta bortrensandet av
fruktmärgen. Bönorna läggas i
högar, täckta med bananblad,. 1.
grävas ned i jorden
(jord-kakao) 1., vilket numera vanl.
är fallet, läggas i särskilda trä-1.
cementcisterner, där jästsvampar
och bakterier framkalla
jäsningsprocesser i den söta fruktmärgen.
Stundom färgas bönorna med röd
lera 1. dylikt. Slutligen torkas de.
— Ecuador och Brasilien voro
tidigare de största
kakaoproducenterna men ha på senare tid
vida överträffats av Guldkusten
(jfr tab.). K. användes i sitt
hem

Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:20:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/6/0210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free