Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kakexi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
409
Kakexi—Kala-azar
410
Svenska kakelugnar. Fr. v. 17OO-t:s förra del (Svindersvik, Södermanland). —
Rokoko (Kasen, Bohuslän). — Gustaviansk (Fredriksberg, Småland). —
Kolonnkakelugn. Omkr. 1800 (Ekebyholm, Uppland). — Empire (Göteborg).
asiatiska på höjden utförda
målningar äro monterade. K.
förvaras i allm. hoprullade och
upphängas på väggen blott vid
enstaka tillfällen. — En rulle för en
på bredden utförd smal målning
benämnes m a k i m o n o (eg.
rullat föremål).
Kakexi’ (av grek. kako’s,
dålig, och he’xis, förhållande), den
utmärgling, som åtföljer vissa
kroniska sjukdomar (svulster,
tuberkulos m. fl.).
Kaki, se K h a k i.
Ka’kiplommon 1. k a k i ä p p
-len (eng. pe’rsimon), de något
aprikoslika frukterna av
Dio’spy-ros Ka’ki (fam. Ebena’ceae), lågt
träd från Kina och Japan,, ofta
odlat i subtropiska länder, bl. a.
i Medelhavsländerna. Saluföras
stundom även i Sverige.
Kakody’1 (av grek. kako’s,
dålig, odme’ lukt, och hy’le, ämne),
färglös, lättrörlig, i vatten
olöslig vätska med vidrig lukt. K. är
sammansatt av metyl och arsenik,
formeln As2(CH3)4. I luft
antänder den sig och förbrinner till
oxid. Förenar sig även med
lätthet med klor och svavel och bildar
en syra, kakody’lsyra.
Den
nas natriumsalt användes till
in-sprutningar under huden. Ganska
stora mängder arsenik kunna ges
på detta sätt utan att skada
magen, och verkan, som är
arsenikens vanliga, sträcker sig över
längre tid, då arseniken i
kolbindning endast långsamt avspjälkas
i verksam form.
Kakofoni’ (av grek. kako’s,
dålig, och fone’, ljud), missljud,, ofta
uppkommet genom hopande av
samma, särskilt hårda ljud.
Kaktusfikon, se O p u n t i a.
Kaktusväxter, se C a c t a
-ceae.
Kakumina’1 (av lat.
cacu’-men, topp), ljud, som artikuleras
med tungan mot den s. k. höga
gommen. Särskilt om vissa
konsonanter, och då dels, i
överensstämmelse med ordets
grundbetydelse, i något inskränktare
användning än p a 1 a t a’ 1, dels
väsentl. liktydigt därmed. Särsk.
ha betecknats som K. (1.
apiko-kakuminal; jfr
Konsonanter) de med tungspetsen mot
gomtaket artikulerade
konsonanterna, t. ex. tjockt l i sv.
dialekter.
KaTa-a’zar (hindustani, svarta
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
