Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalamitet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
413
Kalamitet—Kalciumföreningar
414
f. Kr. Intet verk, som med.
säkerhet kan tillskrivas K., är känt.
Kalamite’t (av lat.
cala’mi-tas), olycka, elände.
Kala’nder 1. ka 1 a’ n d e r
-press (fr. calandre), en för
pressning 1. glättning av
vävnader och papper avsedd maskin. De
för bomullsvaror konstruerade K.
ha 3—5 över varandra lagrade
valsar. Den mellersta är en
ihålig, med ånga uppvärmd
metallvals; de övriga äro massiva, av
hårt sammanpressat papper 1.
bomull. Motsvarande för
yllevaror använda s. k.
cylinderpress har endast en ihålig
metallvals, och varan pressas här
mellan denna och en
underliggande, skålformig mantel, vilken
liksom cylindern kan uppvärmas. —
Filtkalandern är en annan
för pressning 1. ev. torkning av
vissa lättare yllevaror avsedd
maskin, i vilken varan föres fram
mellan en stor plåtcylinder och en
kring denna spänd, ändlös filt.
För vissa linne- och bomullsvaror
brukas stamp- 1. b e e 11 e
-kalander (se Mangel).
Kala’s (i äldre sv. collats,
cal-lats, av lat. colla’tio, jfr
Kolla-tion), festlig måltid.
KaTat Sima’n, ruin av
stylit-kloster i n. Syrien, n.v. om
Aleppo, trol. uppvuxet kring den
pelare på vilken Simeon Styliten
tillbragte en stor del av sitt liv.
Den storslagna minneskyrkan är
en centralanläggning i form av
ett grekiskt kors, vars armar
utgöras av basilikor omkring en
öppen oktogon.
Kalcedo’n, kvartsartat
kisel-syremineral. Flera varieteter av
K. användas till smycken, t. ex.
k a r n e o’ 1, gulröd 1. röd, h e 1 i
o-tro’p, grön med blodröda fläckar,
och k r y s o p r a’ s, grön. Även
agat och onyx bestå väsentl. av K.
Kalcine’ra, förbränna.
Betecknar eg. upphettning och
bränning av kalksten men användes
även i vidare bemärkelse som
uttryck för stark förbränning och
inaskning.
Kalcft, se Kalkspat.
Kalcium, metalliskt
grundämne, tillhörande jordmetallerna.
Atomvikt 40,1, atomtecken Ca.
K. är ett av de vanligaste
ämnena i jordskorpan. Det
förekommer i naturen endast i
föreningar, ss. silikat, karbonat och fosfat.
K. erhålles genom elektrolys av
en blandning av kalciumklorid och
-fluorid. K. är silvervit,
glänsande, smälter vid 800°. Spec. v. 1,52.
Vid vanlig temperatur angripes
K. ej av syre, klor, brom 1. jod
men förenar sig med dessa ämnen
vid upphettning. Upphettas K. i
luft, förbrinner den till oxid och
nitrid. K. sönderdelar vatten vid
vanlig temperatur under
vätgas-utveckling.
Kalciumföreningar. Kalcium
är i sina föreningar tvåvärd.
Kalciumox i’d och k a 1 c i
-umhydroxi’ d, se Kalk.
Kal-c iu mkl or i’ d, CaCl2, bildas,
om man löser kalciumhydroxid 1.
-karbonat i saltsyra. Vattenfri
klorid drar mycket raskt till sig
vatten och flyter så småningom
sönder; den användes därför till
torkning av gaser m. m.
Klor-kalk bildas, om klorgas ledes
över släckt kalk.
Sammansättningen är ej fullt fastställd.
An-tagl. bildas ett blandsalt av
kal-ciumklorid och -hypoklorit, enl.
Cl
formeln Ca^QQ Den användes
ss. blek- (se Blekning) och
desinfektionsmedel.
Kalcium-s u 1 f a’ t, CaSO4, se G i p s. K a 1
-c iu m f os f a’ t är en viktig
beståndsdel i benstommen. I
blandning med gips användes det
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
