Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalamitet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
415
Kalciumkarbid—Kaldeiska kristna
416
under namn av superfosfat som
konstgödselmedel.
Kalcium-k a r b o n a’ t, CaCO3,
kristalliserar dels trigonalt som kalkspat,
dels rombiskt som aragonit.
Flod-och källvatten innehålla mer 1.
mindre mängder av kalciumkar
-bonat (se Vatten).
Kal-c i u m s i 1 i k a’ t är
huvudbeståndsdelen i glas (se d. o.) och
ingår i ett stort antal mineral.
— Fysiol. och Med. K. verka från
blodet befordrande på hjärtats
sammandragningar
(magnesium-salter ha motsatt verkan). Efter
allt att döma torde en viss balans
mellan kalcium-, magnesium-,
kalium- och natriumioner i
organismen vara nödvändig och
ändringar däri förenade med
rubbningar i ämnesomsättningen.
Numera anses dylika rubbningar
föreligga vid en del
spädbarns-sjukdomar. Organismen äger i
bensystemet ett ofantligt förråd
av K., varifrån resorption trol.
normalt förekommer, samtidigt
med nyavlagring därstädes av K.
Rubbningar i denna process
förekomma vid rachitis (se d. o.),
vid inflammatoriska processer i
bensystemet m. m. Om avlagring
av olösliga K. se K al k a v 1 ag
-ring och Konkrement. K.
användas i flera invärtes
läkemedel, ehuru deras verkan är föga
känd, samt utvärtes som
hudmedel, spec. vid kyl- 1. brännskada
ss. k a1 k 1 i n i m e n t, bestående
av linolja och kalkvatten,
det senare en 1,5 0/00-ig lösning av
kalciumhydroxid i vatten. Om K.
som desinfektionsmedel se d. o.
Kalciumkarbid, kemisk
förening av formeln CaC2, i rent
tillstånd ett färglöst, genomskinligt,
fast ämne, som kan framställas
genom inledande av acetylen i en
lösning av kalcium i flytande
ammoniak. Teknisk K. är alltid grå
och ogenomskinlig på grund av
inblandningar. Spec. v. 2,3. K.
reagerar med vatten under
bildning av acetylen och släckt kalk
enl. formeln CaC2 -j- 2H2O =
C2H2 + 2Ca(OH)2. K. användes
huvudsaki. till framställning av
acetylen och karbidkväve (se
dessa ord). —- K. framställes
tekniskt genom upphettning av kol
(antracit 1. koks) och bränd kalk
i elektrisk ugn (metoden
uppfanns 1§92 av M o i s s a n och T h.
W i 11 s o n var för sig). Vid
nutida framställning användas
vanl. elektriska ljusbågsugnar för
kontinuerlig drift, av vilka den
vanligaste typen är A1 b y
-ugnen, som består av ett av
eldfast tegel murat och med
magne-sittegel infodrat schakt, försett
med en fast bottenelektrod och en
hängande, reglerbar elektrod,
båda av kol. Vanl. användes
växelström av 40—50 volts
spänning. Utbytet utgör c:a 2 ton K.
per kilowattår. 1922 tillverkades
i Sverige 28,791 ton K.
Kaldéen synes urspr. ha
utgjort en benämning på ett
område i s. Babylonien, där en stam,
kaldi, haft sitt hemvist. Vid
början av l:a årtusendet f. Kr.
utbredde sig denna stam mot n. och
gjorde sig inom kort till den
ledande i Babylonien. Med
Nabopo-lassar kom en kaldeisk dynasti på
Babylons tron (se Babylonien
sp. 956 f.). Namnet användes
härefter som likbetydande med
Babylonien.
Kaldéer. 1. Invånare i
Kaldéen (se d. o.). — 2. En i G. T.
(Daniels bok) och hos klassiska
förf, förekommande benämning på
astrologer och teckentydare.
Kaldeiska kristna kallade sig
i äldre tid Persiens och
angränsande länders nestorianer (se d.
o.) över huvud; numera benämna»
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
