Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kaliforniska strömmen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
429
Kaliforniska strömmen—Kalisalter
430
tion skedde från Mexiko av
spanjorerna. Större delen av landet
(utom halvön K., se K. 2)
erövrades 1846 åt För. Stat, av Frémont.
1848 gjordes stora guldfynd,
vilket förorsakade en av historiens
stora ”guldfebrar” med
masstill-strömning av lycksökare. — 2.
Nedre K., den långa halvö, som
utgör en fortsättning av K. 1 och
utgör ett territorium i Mexiko.
151,100 kvkm. 60,000 inv., mest
indianer. Hett och torrt klimat.
Föga odlat och mycket glest
befolkat.
Kaliforniska strömmen, se
Stilla havet.
Kaligödning, 37 % 1. numera
vanl. 40 % kalisalt, se
Gödselmedel och Kalisalter.
Kalikut, eng. Caliout [-[kæ’lli-kat],-] {+[kæ’lli-
kat],+} stad i prov. Madras, Britt.
Indien, på Malabarkusten. 80,000
inv. K. var förr ett betydande
handelscentrum, känt för
tillverkning av bomullstyg (jfr
Kali-k å). K. var den första plats i
Indien, dit européer kommo
sjövägen runt Afrika (Vasco da
Gama 20 maj 1498).
Kalikå’ (eng. calico, efter
staden Kalikut), grov, enfärgad,
vanl. hårt klistrad bomullslärft,
använd till foder och
bokbinderi-arbeten m. m.; i utlandet även
namn på vissa kvaliteter av
kattun (se d. o.).
Kali’la va-Dimna, en från
700-t. härrörande arabisk
bearbetning av den berömda indiska
sagosamlingen Pantsjatantra. K.
blev genom grekiska och latinska
översättningar den viktigaste
källan för Europas kunskap om
Indiens sagoskatter.
Kalilut, se
Kaliumföreningar.
Kali’nin, Mihail I v a n o
-v i t j, f. 1875, rysk bolsjevikisk
politiker, 1919 ordf, i Allryska
Kalifornien. Kustbild, Midvray Point.
centrala exekutivkommittén och i
Allryska rådskongressen.
Kalisalter. På grund av K:s
stora växtfysiologiska och
tekniska betydelse ha de förr som
värdelösa ansedda fyndigheter,
som uppträda tills, med bergsalt
och utgöra salter ur moderluten
vid koksaltets utkristallisation ur
havsvatten, sedan 1860-t. varit
föremål för bearbetning. De
ryktbaraste fyndigheterna av K. ligga
i Tyskland i en lågländ trakt
mellan Magdeburg och
Halber-stadt och äro av permisk ålder.
De äldsta gruvorna ligga vid
Stassfurt (prov. Sachsen) och
Leopoldshall (Anhalt). Man kan
i därvarande saltlager särskilja
ett antal olika regioner. I.
Underst ligger bergsalt,
växellag-rat med anhydrit. Mäktighet
c:a 330 m. II. Polylialitregionen
(60 m. mäktighet), innehållande
bergsalt med ränder av
mineralet p o 1 y h a 1 i’ t
(kalium-kal-cium-magnesiumsulfat). III.
Kie-seritregionen (55 m.) med
kiese-rit (magnesiumsulfat). IV.
Ca/r-nallitregionen (42 m.) med
car-nallit (se d. o.) jämte förekomster
av de värdefulla mineralen s y 1
-vi’n (kaliumklorid) och kaini’t
(dubbelsalt av kaliumklorid och
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
