Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalix ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
435
Kalkalger—Kalkning
436
halt av kiselsyra 1. magnesia och
är mindre önskvärd. Utröres
släckt K. med mycket vatten,
bildas en vit, grumlig vätska,
k a 1 k m j ö 1 k. Då slammet fått
sjunka, har man en klar vätska,
kalkvatten (se
Kalciumföreningar). Inledes
koldioxid i kalkvatten, utfälles
kal-ciumkarbonat. Släckt K.
begagnas främst till framställning av
murbruk (se Kalkbruk) och i
jordbruket, bl. a. i form av a v
-fallskalk (se
Sockertillverkning). Dödbränd K.
uppstår, om temperaturen vid
bränningen varit så hög, att
kalciumsilikat bildats av den i K.
ingående kiselsyran. Den släckes
ej av vatten. — Jfr
Desinfektionsmedel och Kalkning.
Kalkalger, vissa i havet
levande grönalger 1. rödalger med
riklig kalkinlagring i cellväggarna.
Fossila K. bilda mångenstädes
betydande avlagringai’ (t. ex. i s.
kalkalperna i Schweiz).
Kalkas, se T r o j a s a g a n.
Kalkavlagring förekommer i
sjukligt förändrade 1. avdöda
vävnader, t. ex. i blodkärlens väggar
(åderförkalkning), i avdöda
partier av njurarna, i tuberkulösa
körtlar, i konkrement samt
normalt vid bildande av ben- och
tandvävnad.
Kalkbruk, bindemedel,
bestående av en blandning av kalk och
sand, vanl. i förhållandet 1 till 2
å 3. Genom tillsats av kalk med
mer än 10 % lera blir bruket
hydrauliskt, d. v. s. hårdnar i
vatten, och även starkare. Tillsats av
alunskiffermjöl, masugnsslagg,
stenmjöl o. d. kan öka
hållfastheten 50 a 100 %.
Kalkcementbruk,
bastard-b r u k, bindemedel, bestående av
en blandning av kalkbruk och
cementbruk. På 1 del cement
kom
ma 0,5 å 2 delar kalk och 5 å 10
delar sand. K. har c:a 10 %
större hållfasthet än kalkbruk.
Kalkduk, se K y r k o s k r u d.
Kalke’don, turk. Kadiköi, stad
i Mindre Asien vid Marmarasjön,
mittemot Konstantinopel. 30,000
inv. K. anlades 674 f. Kr. I K. ha
flera kyrkomöten avhållits.
Kalke’ra (fr. calquer, av lat.
calca’re, trampa, av calx, häl),
kopiera en teckning genom att
följa dess linjer med en pryl 1.
penna.
Kalkfaktor, se Cement sp.
1135.
Kalki’dike, halvö i
Makedoni-en, mellan Salonikibukten och
Strumas mynning. K.
koloniserades i antiken främst från Kalkis
(därav namnet) och var på 300-t.
självständigt under ledning av
staden Olyntos.
Ka’lkis, C h a 1 k i s, stad på
Eubea med vidsträckt handel
under 600- och 500-t. f. Kr. (se
Grekland sp. 1523, 1525). 13,000
inv. Från kalkidiska alfabetet, en
variant av det vanliga grekiska,
härledes latinska alfabetet.
Kalkkväve, se
Karbid-kväve.
Kalkliniment, se
Kalcium-föreningar.
Kalkljus, se G 1 ö d 1 j u s.
Kalkmålning, målning på
kalkputs, se Freskomåleri.
Kalkning. Genom påförande
av kalk 1. kalciumkarbonat på
åkerjord förbättras dennas
fysikaliska beskaffenhet, beroende
bl. a. på kalkens förmåga att
utfälla kolloidala ämnen. Jorden
blir därigenom mera lucker (lätt)
och lättarbetad. Kulturväxterna
kräva liksom andra högre växter
tillgång på kalk i marken för att
trivas. Somliga fordra mindre
(kalkskyende), andra mer
(kalk-älskande). Kalkskyende
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
