Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kantjil ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
531
Kaolin—Kapare
532
blod). I K., som vanl. äro
trubbiga, införes ofta en spetsig sond,
t r o a k a’ r, något längre än K.,
så att denna lättare kan
instickas. När sonden avlägsnats,
utrinner vätskan genom K.,
vilken ofta förbindes med en spruta
för utsugning.
Kaoli’n, ett vattenhaltigt
alu-miniumsilikat, som bl. a.
uppkommit genom atmosfärisk vittring
och förekommer i stundom mycket
mäktiga lager, ofta liggande
direkt på moderbergarten (granit
o. d.). Kaolinlera är
sekundärt förekommande, omsvämmad
K. K. har stor betydelse som
råvara för porslins- och
chamotte-tillverkning. Finnes i Sverige
bl. a. vid Ivö och Axeltorp i
Skåne, där den är föremål för
industriellt tillgodogörande.
Ka’os, grek., det öde och tomma
rum, som enl. grekernas
föreställningar var i begynnelsen och ur
vilket allt uppstått; virrvarr,
oreda.
Kap, eng. cape, fr. cap, ital.
capo, sp. och port, cabo (av lat.
ca’put, huvud), udde. Bekanta K.
äro K. AguThas (Nåludden),
Afrikas sydspets, 8’ sydligare än
Godahoppsudden; K. B a’b a,
Asiens och Mindre Asiens
västligaste udde; K. B 1 a n c o, dels
Afrikas nordligaste udde, Tunis,
dels udde på Afrikas n.v. kust;
K. B o j a d o r, n.v. Afrika; K.
B u’ 1 u s, Asiens sydligaste udde
på fastlandet (Malackahalvön) ;
K. C o’ m o r i n (Komorin),
Främre Indiens sydspets; K.
D e s j n e’ v (efter upptäckaren
kosacken Desjnev; officiellt ryskt
namn 1898, förut Öst-Kap) ; K.
Farväl, Grönlands sydspets;
K. F i n i s t e r r e (n.v. Spanien) ;
K. G u a r d a f u i, Somalihalvön,
ö. Afrika; K. Hatteras,
Nord-Carolina, För. Stat.; K. Horn,
Syd-Amerikas sydspets, på
Eldslandet ; K. Landsend,
Englands sydvästligaste udde;
Nord-k a p, vanl. angiven som Europas
nordligaste udde, ehuru K n i v
-skjærodden ligger 47" längre
i n., båda på Magerö, Norge; K.
T a r i’ f a, Europas sydligaste udde
(Spanien) ; K. T j e 1 j u’ s k i n,
Asiens nordspets; K. V e r d e,
Gröna udden, Afrikas västspets.
Se även sms. med Cabo och Cape.
— K. användes spec. om
Godahoppsudden; därav
benämningarna Kaplandet, Kapstaden.
I enstaka fall användes det som
namn på öar (se Cape B r e
-ton) 1. halvöar.
Kapa’bel (fr. capable, av lat.
ca’pere, rymma i sig), i stånd
till, duglig.
Kapacite’t (av lat. capa’citas,
av ca’pere, rymma i sig), rymd;
förmåga, duglighet; skicklighet.
— Fys. Elektrisk K. Om
man tillför en ledare en
elektrisk laddning, stiger dess
spänning proportionellt mot
laddningen. Förhållandet mellan laddning
och spänning kallas K. Befinner
sig ledaren i närheten av en annan
ledare, som står i förbindelse med
jorden, nedsättes spänningen,
d. v. s. K. ökas, i den förra
ledaren under påverkan av den genom
influens (se d. o.) uppkomna
elektriciteten i den senare ledaren.
Mätas laddning och spänning i
elektrostatiska enheter, fås K. i
cm.; mätas de i coulomb och volt,
fäs K. i f a r a d. Jfr
Elektriska måttsenheter sp.
882. — Värmekapacitet,
se Kalorimetri.
Kapare (ty. Kaper, fr. corsaire,
eng. privateer) benämnes dels
ägare av privat fartyg, vilken
erhållit statligt bemyndigande
(k a p a r b r e v, lettre de
mar-que) att aktivt deltaga i
fientlig
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
