Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kapell ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
533
Kapell—Kapernaum
534
heterna till sjöss, dels själva
ka-parfartyget. Det reglerade
kape-riet utbildades under medeltiden
och var urspr. riktat, förutom
mot fiendens handel och sjömakt,
även mot sjöröveriet. K:s
verksamhet inriktades särskilt på att
beslagtaga fientlig egendom till
sjöss och uppbringa neutrala
handelsfartyg, som förmodades ämna
tillföra fienden förbjudna varor.
Med erhållande av kaparbrev
följde vissa förpliktelser, näml,
att iakttaga krigsbruk och att
låta rättmätigheten av tagna
priser underställas prisdomstol.
Övergrepp voro dock vanliga, och
från 1700-t. yrkades ivrigt på
ka-periets avskaffande. På
Pariskonferensen 1856 beslöts, att
”kape-riet är och förblir avskaffat”,
vilket intogs i den s. k.
Parisdeklarationen. Denna har biträtts av hela
den civiliserade världen med
undantag av För. Stat., som
emellertid officiellt förklarat, att de i
händelse av krig icke vilja
begagna sig av K. — Enl. Kungl.
kung. 30 april 1904 är förbjudet
för svensk undersåte att utrusta
1. väpna fartyg, som nyttjas till
kaperi, att taga tjänst å dylikt
fartyg samt att av K. tillhandla
sig uppbringat gods. I 1912 års
neutralitetsregler (se
Neutralitet) förbjudes K. att inlöpa i
svensk hamn 1. uppehålla sig i
annat svenskt territorialvatten.
— Under senare tider ha en del
stater träffat anordningar för att
vid krigstillfälle kunna använda
privata handelsfartyg till
krigsändamål. Vid Haagkonferensen
1907 reglerades genom en särskild
konvention en dylik omdaning av
handelsfartyg till krigsfartyg.
Kapell (mlat. cape’Ila, av ca’pa,
kåpa). Byggn. Mindre
kyrkobyggnad, avsedd till gudstjänst 1.
särskilt ändamål, ss. grav- och
dop
kapell; privat gudstjänstlokal
(slottskapell) ; sidorum 1.
utbyggnad till större kyrkobyggnad (jfr
Kyrka). — Kem. Dels en med
benaska infodrad skål, som
användes vid avdrivning av silver
(se d. o.), dels detsamma som
dragskåp. — Mus. Musikkapell,
urspr. benämning på körer (även
instrumentalister), som i K.
medverkade vid rituella handlingar.
Jfr Hovkapell. — Sjöv.
överdrag, vanl. av segelduk, som
anbringas till skydd mot väta och
solljus på segel, finare däck,
ankarspel, vinschar o. d.
Kapellförsamling,
kapell-1 a g, kyrkligt kommunal
bildning, vars medl., förutom
byggnads- och underhållsskyldighet
vid egen kyrka (kapellkyrka),
jämväl ha dylik skyldighet
gentemot kyrkan i den församling,
inom vilken kapellkyrkan urspr.
byggts 1. K. bildats. Flertalet av
dessa ha efter tillkomsten av
lagen 13 juni 1919 rör. kommunal
och ecklesiastik indelning
förvandlats till egna församlingar 1.
uppgått i moderförsamlingen. En
ny typ av K. utan kommunal
karaktär har tillkommit på
1900-t. Dessa äro i huvudsak
allenast kyrkobokföringsdistrikt.
Kapellskärsbanan, en 1902
koncessionerad men aldrig byggd
normalspårig järnväg från Sthlm
till Kapellskär på Rådmansö i
Sthlms n. skärgård, där K. skulle
få anslutning till en projekterad
ångfartygs- 1. ångfärjeled till
Äbo. Man avsåg med K. att
åstadkomma en bekvämare
förbindelseled med Ryssland.
Kaperi’, se K a p a r e.
Kape’rnaum, i evang. omtalad
stad i Galiléen, vid v. stranden av
Gennesarets sjö, Petrus’ och
Andreas’ hemort (Mark. 1:29)
och medelpunkten för Jesu verk-
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
