Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karawankerna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
553
Karawankerna—Karbolineum
554
pers, karwan, lastdjur), i
Orienten samling resande, som med
lastdjur (kameler, hästar 1.
mulåsnor) och varor färdas fram i
obanade trakter.
Karawa’nkerna, bergskedja på
gränsen mellan Jugoslavien och
Österrike, utgör ö. fortsättning på
Karniska alperna. Högsta
punkten Hochstuhl 2,240 m.
Karavansera’j (pers,
karwan-särai), offentligt härbärge för
karavaner i muhammedanska
länder.
Karave’1, under 1400-t. brukad
spansk 1. portugisisk fartygstyp.
K. riggades med fast stormast
samt fällbar fock- och mesanmast,
den sistnämnda med latinsegel.
De fartyg, Columbus använde vid
sin första resa till Amerika, voro
av denna typ.
KaraveTov, L j u b e n, f. 1837,
d. 1879, bulgarisk författare och
politiker. K., som under 1860-t.
och 1870-t. verkade för en
nationell resning mot turkarna,
betraktas som den moderna
bulgariska novellistikens grundläggare.
Han skrev även folkliga dikter.
Karbami’d, se Urinämne.
Karba’s (av Ity. karba’tsche,
via polskan inkommet låneord
från Orienten), av remmar
sammanflätad piska; rotting, ris.
Karbenning, socken i
Väst-manl. 1., pastorat i Västerås stift.
1,815 inv.
Karbi’der, föreningar mellan
kol och metaller 1. metalloider.
De bildas (med undantag av
alkalimetallernas K.) vid så hög
temperatur, att de måste
framställas i elektrisk ugn. Jfr
Kalciumkarbid.
Karbidkväve, k a 1 k k v ä ve,
kalcium-cyanami’d,
Ca = N — C = N,
konstgödselmedel, som först framställdes av
A. Frank (se d. o.) 1905 genom att
upphetta finmalen kalciumkarbid
till c:a 1,000° i kvävgas.
Omsättningen sker enl. formeln:
CaC2 + N2 = CaN2C + C, varvid
K. och grafit erhålles. I Sverige
sker tillverkningen av K. i
kontinuerligt arbetande etageugnar,
konstruerade av Fredrik Carlson
(se Carlson 5). Det tekniska
K. håller högst c:a 20 % kväve
(ren kalciumcyanamid 35 %) och
är förorenad av bränd kalk,
sili-cider, fosfider, sulfider, karbider
o. a. ämnen, vilkas skadliga
verkningar man sökt borttaga genom
efterbehandling, bl. a. med
utspädd salpetersyra. Med vatten
bildar K. ammoniak och
ammo-niumsalter. — Lantbr. K. har
långsammare, mindre och
osäkrare gödslingsverkan än salpeter
och ammoniumsalter och måste
tillföras jorden i god tid före
sådden. Kvävet i K. kan i medeltal
värdesättas till 70 % av samma
mängd kväve i chilesalpeter. Se
Gödselmedel.
Karbfn, gevär med kort pipa,
vanl. avsett för ryttare, ofta
försett med anordning för
upphäng-ning, löpande 1. fast ring. —
K a r b i n h a k e, den hake med
säkerhetsanordning, i vilken
kar-binen fastgöres vid axelgehänget.
Hakar av samma konstruktion,
avsedda för andra ändamål,
bibehålla ofta detta namn.
Karbino’1, se Metyl alkohol.
Karbocykliska föreningar, se
Cykliska föreningar.
Karbol [-å’l], se K a r b o 1
-syr a.
Karboli’neum (av lat. ca’rbo,
kol), blandning av
destillationsprodukter av trä- och
stenkols-tjära, användes som
impregne-ringsämne för trä (som skydd mot
röta) samt, emulgerat i vatten
med något såpa, för besprutning
av fruktträd m. m. mot
skadein
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
