Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl, svenska och svensk-norska konungar - 4. Karl X Gustav
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
573
Karl
574
stort antal länder. Då lian på
grund av spänningen mellan hans
familj och den härskande
regeringskretsen ej erhöll någon
lämplig statstjänst, inträdde han som
frivillig i Torstenssons armé i
Tyskland. Av sin kusin drottning
Kristina utnämndes han kort före
fredsslutet 1648 till ”gener
alis-simus” över den svenska armén i
Tyskland. Sedan hans från
barndomen närda förhoppningar att
vinna Kristinas hand grusats
genom hennes motvilja för
äktenskap, blev han tack vare
drottningens energiska pådrivande
utsedd till tronföljare, varjämte
tronföljden tillförsäkrades hans
ätt (1649, 1650). Då han 1654
besteg tronen, ställdes han inför
betydelsefulla uppgifter. Den sociala
kris, som mognat under den
föregående tiden, krävde en lösning.
På riksdagen 1655 genomdrevs
mot en ganska motspänstig adel
den s. k. fjärdepartsräfsten (se
Reduktion). Den avstannade
emellertid, liksom det inre
samhällsarbetet i allm., till följd av
det snart utbrytande kriget. K.
var en typisk erövrargestalt,
utrustad med krigiskt sinne,
djärvhet och fantasi. Begagnande sig av
den oro, som uppstått i ö. Europa
samt tagande som förevändning
polske konungens fasthållande vid
sina anspråk på svenska kronan,
gick han till angrepp mot Polen.
Han banade sig under ständiga
framgångar väg genom en stor del
av landet, tvingade Fredrik
Vilhelm av Brandenburg till förbund
och vann en lysande seger vid
Warszawa 1656. På
framgångarna följde emellertid snart ett
bakslag, beroende dels på en nationell
resning i Polen, dels på
Branden-burgs avfall och på inblandning
av andra stater, Österrike,
Ryssland och Danmark, som förkla-
Karl X Gustav. Medalj av Arvid
Karl-steen.
rade krig 1657. K. drog sig
då ur den alltmer tilltrasslade
polska härvan och inföll
söderifrån i Jylland. Då han efter
det berömda tåget över de islagda
Belten (Lilla Belt 30 jan. och
Stora Belt 5 febr. 1658) stod på
Själlands jord, synes tanken på
danska monarkins fullständiga
erövring ha föresvävat honom.
Kanske mest av insikt om de
västeuropeiska sjömakternas, särskilt
Hollands, motstånd begränsade
han dock i freden i Roskilde
(1658) sina landförvärv till
Skåne, Blekinge, Halland,
Bohuslän, Trondhjems län och ön
Bornholm men dikterade även
bestämmelser, som nästan gjorde det
försvagade Danmark till en svensk
lydstat. Danmark åtog sig bl. a.
att medverka till främmande
flottors utestängande från Östersjön.
Men redan s. å. vägrade det att
fullgöra denna förpliktelse mot en
väntad holländsk eskader, varpå
K. bröt freden och angrep
Själland. Han återupptog nu planen
på danska rikets tillintetgörande,
och krigshändelserna hade i
början ett gynnsamt förlopp. En
nationell frihetskamp väcktes
emellertid till liv i Danmark, och
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
