Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl, svenska och svensk-norska konungar - 6. Karl XII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
579
Karl
580
Karl XII:s kranium. Dödsskottet har
gått in från denna sida.
svarskamp för det svenska
stormaktsväldet samt den
västerländska kulturen och
samhällsordningen gentemot moskovitiskt barbari.
De detaljer i K:s verk, som
särskilt skarpt kritiserats, äro
av-sättningskriget mot August av
Polen, anfallet mot Ryssland och
det långa uppehållet i Turkiet.
Beslutet att avsätta August
förestavades emellertid icke av
personliga skäl 1. erövringssyften
utan av planen att göra Polen till
en med Sverige förbunden stat
med gemensam front mot
Ryssland, vilket krävde en annan
re-gent på Polens tron än den
ryssvänlige August. Att det ryska
fälttåget ledde till katastrofen i
Ukraina, berodde icke
uteslutande 1. ens företrädesvis på
felaktigheter i K:s ledning utan på en
serie missgrepp å underordnades,
t. ex. Lewenhaupts, sida och rena
olyckshändelser, t. ex. den stränga
vinterkölden och K:s sjukdom,
som hindrade honom att leda
armén i det avgörande ögonblicket.
Under vistelsen i Turkiet
arbetade K. på att draga in detta land
i kampen mot Ryssland, och hans
strävanden kröntes med en,
vis-serl. tillfällig, framgång. Dock
liar K. i alla de nämnda fallen
onekligen i viss mån felbedömt
läget och framför allt på grund av
sin bristande människokännedom
överskattat värdet av sina
förbindelser med adelskotterierna i
Polen, kosackerna i Ukraina och
statsmännen i Turkiet. Under K: s
vistelse i Turkiet hade ett visst
missnöje uppstått i Sverige,
särskilt bland ämbetsmännen, och
detta kom till uttryck på en
riksdag, som sammankallades av
rådet (1713). Där ropades högljutt
på fred. När K. efter sin berömda
rekordritt från Turkiet (2,175
km. på 14 dagar) återkommit till
hemlandet, var också freden hans
mål. Aled sin minister v. Görtz
sökte han söndra sina
motståndare, uppnå separatfred med
någon av dem (England 1.
Ryssland) och vinna dennes hjälp mot
de övriga. De krigiska
operationerna antogo formen av offensiv
mot Norge, där K. hoppades få
kompensation för ev.
landförluster på annat håll. Här, under
belägringen av Fredrikstens
fästning, dödades K. av ett
musköt-skott. Rykten om lönnmord döko
tidigt upp och ha varken
kunnat bevisas 1. på ett fullt
övertygande sätt vederläggas. —
K:s regering satte även starka
spår inom samhällsutvecklingen.
Skattetrycket och
utskrivningarna, som kriget
nödvändiggjorde, tyngde hårt på
befolkningen. Alånga åtgärder, t. ex.
nödmynt, statsbeslag å spannmål,
påminna om erfarenheter från
senaste ”kristid”. Flera uppslag,
som ej senterades av samtiden,
t. ex. beskattning efter inkomst
och förmögenhet,
självdeklaration, ministerstyrelse, grundligare
tillämpning av allmänna
värnpliktens princip, ha först hos en
sen eftervärld kommit till heders.
Personligen hade K., vid sidan
av det hårda krigarlynnet och
likgiltigheten för andras lidanden,
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
