Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl, tysk-romerska kejsare - 1. Karl IV - 2. Karl V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
599
Karl
600
Karl V. Målning av Tizian. (München.)
förde en framgångsrik
dynastipolitik, som inbragte betydande
landförvärv. — 2. K. V, f. 1500,
d. 1558, son till Filip I och
Johanna av Spanien. K. växte upp
i Nederländerna, vars härskare
han blev vid faderns död 1506.
1516 tillträdde han ss. Karl I
sin morfaders välde Spanien med
kolonier samt Neapel—Sicilien,
1519 ärvde han de österrikiska
arvländerna och valdes efter stora
medgivanden åt kurfurstarna till
kejsare efter sin farfader
Maximilian I. För sitt sålunda
förvärvade världsvälde fick K. sedan
föra en oavbruten kamp mot inre
och yttre angrepp. I Spanien
utbröt communeros-upproret, vilket
knappt var kuvat, förrän den
tyska reformationen (se vid. d. o.)
började vålla K. stora svårigheter.
Riddar- och borgarståndens
förhoppningar om kyrkliga och
statliga reformer infriades ej av K.,
vilken ville höja kyrkan ur dess
förfall genom att reformera blott
prästerskapet men ej dogmerna
och därför på riksdagen i Worms
1521 bröt med den lutherska
rörelsen. Han hindrades dock från dess
kuvande av Frans I av
Frankrike, vilkens anfallskrig 1521—26
och 1526—29 slutade med seger
för K., som förvärvade hegemonin
i Italien (se d. o. sp. 1598) men
ej det åtrådda Burgund (se d. o.
2). Samtidigt hade han understött
sin broder och ståthållare i
arvländerna, Ferdinand, i kampen
mot turkarna. Därefter upptogs
han av nya krig med Frans I
(1536—38 och 1542—44) samt
expeditioner mot sjörövarna i Tunis
(1535) och Algeriet (1541). Sedan
han gjort eftergifter åt
protestanterna genom religionsfreden i
Nürnberg 1532, sökte han få till
stånd ett koncilium, som skulle
återställa den religiösa endräkten
och reformera hierarkin. Båda
parternas avvisande hållning
föranledde honom att 1546 upptaga
kampen mot protestanternas
politiska organisation,
Schmalkal-diska förbundet. I förbund med
Moritz av Sachsen segrade K.
1547 vid Mühlberg och utfärdade
f. å. ett s. k. interim i Augsburg.
K. stod nu på höjden av makt.
Men han uppväckte snart
missnöje i Tyskland genom
riksrefor-mer och genom sin plan att
förskaffa sin son den kejserliga
tronföljden, och han anfölls av Moritz
av Sachsen och Henrik II av
Frankrike. K. måste fly ur
Tyskland samt i stilleståndet i Passau
1552 och religionsfreden i
Augsburg 1555 uppge hela sin tyska
politik och erkänna
religionsfri
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
