Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl, konungar av Sardinien, Karl Albert - Karl, fyra konungar av Spanien - Karl, tyska furstar - 1. Karl II, hertig av Braunschweig - 2. Karl, furste av Hessen-Kassel - 3. Karl Fredrik, hertig av Holstein-Gottorp - 4. Karl August, storhertig av Sachsen-Weimar - 5. Karl, ärkehertig av Österrike - Karl, tysk-romerska kejsare - 1. Karl IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
597
Karl
598
liga hjältemod. I djupt missmod
nedlade K. 1849 kronan.
Karl (sp. Carlos), fyra
konungar av Spanien. Om K. I
se K a r 1, tysk-romerska kejsare
2. Se i övrigt Spanien.
Historia.
Karl, tyska furstar. 1. K. II,
hertig av Braunschweig, f. 1735,
d. 1806, regerande hertig 1780,
deltog i Sjuåriga kriget och
inträdde senare i Preussens armé,
där han avancerade till
fältmarskalk. I kriget mot Frankrike
1792 utsågs K. till chef för den
preussisk-österrikiska armén, med
vilken han gjorde ett kortvarigt
infall i Frankrike (se vid.
Franska revolutionen
sp. 549). I Preussens krig mot
Napoleon 1806 blev K.
överbefälhavare. Om K. och om hans
sonson K. III, f. 1804, d. 1873,
se vid. Braunschweig sp.
518—519. — 2. K., furste av
Hessen-Kassel, f. 1744, d. 1836,
gick tidigt i dansk tjänst och blev
1768 ståthållare över Slesvig och
Holstein. K. var 1788
överbefälhavare för den danska här, som
ryckte in i Bohuslän, men
förmåddes genom engelsk
påtryckning utrymma detta landskap. —
3. K. F r e d r i k, hertig av
Hol-stcin-Gottorp, f. 1700, d. 1739,
ende son till hertig Fredrik IV och
Hedvig Sofia av Sverige. Faderlös
1702, uppfostrades han i Sverige,
medan hertigdömet . styrdes av
hans farbror Kristian August.
Genom Stora nordiska krigets
skiften gick hans land förlorat.
Vid Karl XII :s död var han jämte
Ulrika Eleonora närmaste arvinge
till Sveriges tron men uppträdde
ej som rival till henne. 1719 kom
han i besittning av den
holstein-ska delen av sitt land. Efter
tronskiftet i Sverige 1720 framfördes
K. av tsar Peter I som
tronpreten
dent i Sverige, fick mäktiga
anhängare (se Holsteinska
partiet) och blev för några år
centralfiguren i den nordiska
kabinettspolitiken. Han gifte sig
1725 med en dotter till tsaren. -—
4. K. A u g u s t, storhertig av
Sachsen-Weimar, f. 1757, d. 1828,
är mest berömd för sina stora
litterära intressen. Han kallade
samtidens främsta tyska
författare, ss. Goethe och Schiller till
Weimar, som under 1700-t:s
senare hälft blev Tysklands andliga
medelpunkt. Regerande hertig
1775, anslöt sig K. nära till
Preussen, deltog vid dess sida i
revolutions- och Napoleonskrigen
samt fick vid Wienkongressen
storhertigtitel och ökade
landområden. K:s av Goethe starkt
influerade inrikespolitik var
frisinnad, och han var den förste av
Tysklands furstar, som införde i
sitt rike en författning (1816).
— 5. K., ärkehertig av
Österrike, f. 1771, d. 1847, son till
kej-sar Leopold II, visade sig under
revolutions- och Napoleonskrigen
som en av sitt lands dugligaste
fältherrar. I 1809 års fälttåg mot
Napoleon segrade han vid Aspern
och Esslingen men led nederlag
vid Wagram. — Se i övrigt B a
-den, Bayern, W ü r 11 e m
-berg. Historia.
Karl, tysk-romerska kejsare.
1. K. IV (regentnumret som
romersk kejsare, jfr dessa), f.
1316, d. 1378, av ätten
Luxemburg. K. blev 1342 regent och
1346 konung av Böhmen (se d.
o. sp. 921). S. å. vald till tysk
motkonung mot Ludvig av
Bayern, blev han allmänt erkänd
efter dennes död f. å. samt
1355 kejsarkrönt mot avsägelse
av alla anspråk på Italien. K.
ordnade kurfursteinstitutionen
genom en gyllene bulla 1356 samt
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
