Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kars ... - Karstlandskap - Karta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
637
Kars—Karta
638
rooformationen (se
Afri k a sp. 129), som dock utbreder
sig över ett större område.
Kars, stad i turkiska
Arme-nien, 340 km. s.v. om Tiflis.
Fästning. 30,000 inv. — K., som
tillhörde turkiska Armenien, var
flera gånger föremål för ryska
anfall, kom 1878 till Ryssland,
var under världskriget under olika
herrar (se Armenien sp. 667)
och återkom 1921 till Turkiet.
Karsholm, gods i österlövs
skn, Kristianst. 1. Det gamla
1600-talsslottet ombyggdes på
1800-t. i Kristian IV :s stil.
Ka’rsina-pata, fiskredskap,
som består av ett stängsel, utsatt
tvärs över en älv, och en särskild
inhägnad, k a’ r s i n a, i vilken
fisken vandrar in och fångas med
not. K. användas för laxfiske i
Torne, Kalix och Lule älvar.
Karsjö, sågverk i Järvsö skn,
Gävleb. 1. Äg. a. b. Iggesunds
bruk.
Karskär, se Korsnäs
sågverks a. b.
Karst, se Karstlandskap.
Ka’rsten. L Kristoffer
Kristian K., f. 1756, d. 1S27,
operasångare (tenor),
medverkade till en början i kören vid den
nyinstiftade svenska operan och
blev senare solist där och var för
sin stämma högt uppskattad även
i Berlin, Paris och London. — 2.
Ka r 1 Johann Bernhard K.,
f. 1782, d. 1853, tysk metallurg,
chef för preussiska
bergverksvä-sendet. K. bidrog väsentligt till
uppkomsten av den storartade
zinkindustrin i Schlesien. — 3.
Ludvig K., f. 1876, norsk
målare. K., som fått sin utbildning i
München och Paris, har tagit
avgörande intryck av Munch,
framför allt i tekniken. Hans konst
präglas av ett starkt temperament
och stor koloristisk begåvning.
Tre barnhuvuden. Målning av Ludvig
Karsten.
Målningssättet är i allm. starkt
skissartat med färgen nedkastad
på duken med våldsam kraft i
oregelbundna streck och fläckar.
Karstlandskap,
landskapsfor-mer, uppkomna företrädesvis i
höglänta trakter, där berggrunden
består av kalksten, som
genomsläpper regnvattnet, vilket
upplöser kalkstenen och bildar de
egendomliga karstfenomenen.
Sådana äro hålor och grottor med
droppstensbildningar, floder, som
till större 1. mindre del ha
underjordiskt lopp, karrenfält, som
utmärkas av meterdjupa fåror,
vilka det rinnande vattnet utlöst
på kalkbergens sluttningar m. m.
— K. äro fattiga på växtlighet.
Endast dalarna, där den lösa
jorden samlat sig, äro fruktbara. Ett
typiskt K. är berglandet K a r s t,
som omfattar delar av Krain,
Istrien, Dalmatien och Bosnien,
delvis skogbevuxet men i stor
utsträckning ofruktbart och öde. K.
finnas på många andra ställen,
och karstfenomen förekomma även
i Sveriges kalkstensområden,
t. ex. på Gotland.
Karta, mer 1. mindre
generaliserad avbildning av jordytan 1.
någon del därav i förminskad
skala. Plana K. äro vanligast,
men hela jordytan avbildas
stun
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
