Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
639
Karta
640
dom på en glob (globkarta).
Å reliefkartor återges
terrängen i relief, ofta med
förstorad höjdskala. Även
himmelssfä-ren 1. delar därav avbildas i
kartform (stjärnkartor) liksom
ock månens och planeternas ytor.
Flera K. med större 1. mindre
samhörighet pläga sammanföras
till en atlas. K. i relativt stor
skala över sammanhängande
områden uppdelas alltid för större
hanterlighets skull i kartblad
(bladindelade
kartverk). Enär jordytan är buktig,
måste den vid avbildning i plan
projicieras på en från början 1.
efter utbredning plan yta (se
Kartprojektion). — En
geometrisk K. (t. ex.
lantmäterikartor)
framställer ett litet parti av ett land
i relativt stor skala (i Sverige
1: 400, 1: 1000, 1: 2000, 1: 4000
och 1:8000); vid dess
uppgörande tages ingen hänsyn till
jord-rundningen, varför denna K.
betraktas ss. såväl yt- som
längd-och vinkelriktig.
Lantmäterikartorna sammanställas till
ekonomiska K. över större
sammanhängande områden (i Sverige
län); dessa utföras i mindre
skala (i Sverige 1:20000 till
1:200000) och i för ändamålet
lämpad projektion. Med
lantmäterikartor ss. stomme upprättas
även topografiska K., vilket
sker genom och vid
höjdrekog-noscering inom kartområdet,
varvid jordytans höjdförhållanden
anges på olika sätt genom
nivåkurvor 1. backstreck och
höjdsiff-ror. övriga terrängföremål
(vägar, gårdar, kyrkor m. m.)
utmärkas medelst särskilda för olika
kartor och skalor specifika
beteckningar (se ill.). De
topografiska K:s skalor variera i regel
mellan 1:10000 och 1: 1000000
(i Sverige lägst 1:50000). Vanl.
benämnas de generalst ab s
-k r t o r, emedan de i regel
upprättats med militär personal och
för militärt ändamål, över
kusttrakterna och därtill angränsande
havs- 1. sjöområden upprättas
sjökort, å vilka landterräng
medtages endast i den mån den
är av betydelse för sjöfarten
(hamnar, ”landkänningar” m.
m.) men å vilka i stället
vattendjupen i största kända
utsträckning angivas tillika med övriga
för sjöfarten nödiga detaljer
(fyrar, grund, farleder m. m.).
På grundval av topografiska och
ekonomiska K. samt sjökort göras
sammandrag med vissa
förenklingar och generaliseringar till
geografiska (fysiska)
landkartor i mindre skala
(1:1000000 och mindre), och
dessa i sin ordning sammandragas och
förenklas till världsdels-,
halvklots- och
världskartor. K. för andra syften än
de hittills nämnda äro
geologiska K. (över berggrunds- och
jordartsförhållanden), g r u
v-kartor, etnografiska K.
(över folkrasers, nationaliteters,
kulturföremåls, språkarters m. m.
utbredning), politiska K.
(upptagande politiska och
administrativa gränser), k o m
muni k ationsk ärtor,
historisk a K. (politiska K. för olika
tidsskeden m. m.), samtliga
utförda på basis av topografiska 1.
landkartor. — Fältarbetet vid
upprättandet av en K. kan ske
enl. numeriska metoder
(triangel-och polygonmätning) 1. enl.
grafiska metoder (se G e o d e s i sp.
1180 f. och Praktisk
geometri). I bergsterräng har med
stor framgång använts
fotogram-metriska metoder (se F o t o
-grammetri). Även flygfoto-
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
