Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Katakres ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
679
Katalanska världskartan—Katalektisk
680
uttalas -ig ss. tsj efter vokal
(passeig), ss. itsj (ofta skrivet
it g) efter konsonant (desig) ;
finalt igs = its (raigs); finalt g,
gs, ej föregångna av i, = k, ks
(alberg, catalegs) ; j betecknar
tonande sje-ljud; ll = muljerat Z;
ny = muljerat n; r i final
ställning oftast stumt; finalt, urspr.
intervokalt n bortfaller liksom i
provensalskan (bo av lat. bonum).
Accentueringen är i stort sett
densamma som i spanskan.
Verbets former visa lika stor
överensstämmelse med provensalskan
som spanskan. Perfektum har
i talspråket tidigt ersatts genom
omskrivning med anar ( = gå) och
infinitiv: vaig pendre ”jag har
tagit”. — Sedan den katalanska
litteraturen under Jakob I av
Aragonien (f. omkr. 1206, d. 1276)
frigjort sig från den provensalska
diktaturen, gick den en
glansperiod till mötes. Krönikor av
konung Jakob I själv och längre
fram av Ramön Muntaner
(f. 1270, d. omkr. 1340) och
Berna t D e s c 1 o t blevo högt
uppskattade. Världsberömda äro
Ramön Lulls (f. 1235, d. 1315)
skolastiska verk liksom några
av hans lyriska dikter. På 1300-t.
utövade Dante och Boccaccio ett
visst inflytande på den
katalanska litteraturen. Poesin
vidmakthöll bäst den nationella
karaktären, men i stort sett var
den filosofiska och teologiska
litteraturen övervägande. Även på
1400-t. gör sig det italienska
inflytandet starkt gällande, och
bland de betydande skalder, som
nu framträda, märkas A u s i a s
March (d. 1458), Jaume
R o i g (d. 1478) ; på prosa skrevs
en berömd riddarroman av Jo
-hanot Martorell. Som
kulturhistorisk författare intar
Francesch Eximeniz (d.
1409) en bemärkt plats. Med
1500-t. inträder, som nämnts, den
katalanska litteraturens
deka-densperiod, vilken varar till in på
1800-t. Bland mer 1. mindre
bemärkta författarnamn från denna
tid kunna anföras Pere S e r a
-f i, Fontanell a, El R e c t o r
de V al 1 f o gon a, Ju a n P u
-j o 1 samt dramatikern G u i 1
-lén de Castro, vars Las
moce-dades del Cid är förebilden till
Corneilles Cid. Romantiken gav
den nationella katalanska
strömningen ny fart, och en rad
talangfulla diktare framträdde, bland
vilka särskilt må nämnas B u
-enaventura Carlos
Ari-bau (f. 1798, d. 1862), Joaquin
Rubio y Or s (f. 1818, d. 1899),
Victor Balaguer (f. 1824,
d. 1901), kallad ”Trovador de
Montserrat”, Mila y F o n t a
-nals (f. 1818, d. 1884),
Mossen Jacinto Verdaguer
(f. 1843, d. 1902), katalanernas
största diktargestalt i modern
tid, mest bekant för sitt stora
epos La Atlåntida, Francisco
Camprodön, N a r c i s o
Olle r samt Tomas Aguilö y
F u s t e r (Mallorca).
Katalanska världskartan, se
Loxodromkartor.
Katala’nsmide, en numera
utdöd, i spanska Pyrenéerna använd
metod att direkt ur järnmalm
framställa smidbart järn.
Katala’ser, se Enzym sp.
1106.
Katalau’niska fälten, se A t ■
t i 1 a.
Katalektisk (av grek,
katale’-gein, upphöra), i metriken
benämning på en ofullständig vers, vars
sista fot ej är fullständig och som
således upphör, innan det
rytmiska schemat utfyllts, även
kallad k o r t r a d. Rytmen utfylles
genom paus 1. förlängning av sista
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
