Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kauterisation ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
705
Kauterisation—Kautsjuk
706
brännande). På grund av sfärisk
aberration (se d. o.) reflekteras
1. brytas perifera och centrala
ljusstrålar ej mot en och samma
punkt (brännpunkten) av en
konkav spegel, resp, konvex lins.
Strålarnas skärningspunkter
bilda i stället en b r ä n n y t a 1. K.
Brännytans spets ligger i
brännpunkten och är starkast belyst.
I fig. äro de starkare belysta
kanterna, brännlinjerna, och
spetsen en genomskärning av K.
K., som erhålles med en spegel,
kallas katakaustika, med
en lins, diakaustika.
Kauterisatio’n (av grek,
kau-te’r, brännjärn), operativt
ingrepp med glödhett instrument
(brännjärn), minskar blödning
och i vissa fall risken för
infektion i snittytan (t. ex. vid
borttagandet av blindtarmens
mask-formiga bihang). Instrumentet
är försett med en platinaspets,
upphettad med eter 1. bensin
(termokaute’r) 1. medelst
elektrisk ström (galvanokaute’r; jfr
Galvanokaustik).
Kau’tsjuk, elastisk substans,
ofta oegentligt kallad gummi,
som utvinnes ur mjölksaften av
åtskilliga tropiska växter, de
flesta hemmahörande i Central-
Kaustika.
Kautsjuk. Heveaplantage på Ceylon.
och Syd-Amerika samt tropiska
Afrika. Sedan gammalt viktigast
är para’kautsjukträdet,
He’-vea brasilie’nsis (jfr He ve a). Det
växer vilt i Amasonområdet och
lämnar huvudmassan av den
brasilianska K. Det odlas numera i
mycket stor skala, framför allt på
Malackahaivön, Ceylon och
Sun-daöarna. övriga kautsjukträd
(jfr Manihot, Castilloa
elastica, Ficus) liksom
kautsjuklianerna
(viktigast Lando’lphia, se d. o.) ha
numera förlorat i betydelse. —
Kaut-sjukväxternas mjölksaft är en
emulsion av små droppar av K.
i vatten. Mjölksaften utvinnes
vanl. därigenom, att skåror skäras
i barken 1. stycken av denna
avlägsnas, varvid
mjölksaftgångarna såras och saften rinner ut.
Hevea brasiliensis kan tappas var
dag 1. med få dagars
mellanrum under lång tid, om de
ursprungliga insnitten öppnas på
nytt. Därvid är utbytet till en
början obetydligt men ökas sedan
väsentligt. Trol. stimuleras trädet
genom ingreppen till ökad
mjölksaftproduktion. Upptäckten av
Ord, som ej återfinnas under
K, torde sökas under C och H.
23. — L e x. VI. Tr. 19. 5. 25.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
