Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kauterisation ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
707
Kautsjuk
708
denna för Hevea speciella
egenskap har möjliggjort
plantagepro-duktionen av K. Saften
uppsamlas vanl. i kärl, fästade nedanför
insnitten, och underkastas sedan
olika slags behandling för att K.
skall koagulera. Indianerna i
Brasilien låta saften droppa på en
stav 1. i en form, som hålles över
starkt rykande eld av brinnande
palmnötter. I I/erca-plantagerna
i Asien verkställes koagulationen
nästan uteslutande genom
tillsats av små mängder ättiksyra,
varefter massan pressas, tvättas
och torkas samt stundom även
rökes. — K. var bekant för
Central- och Syd-Amerikas indianer
före spanjorernas ankomst, blev
i Europa närmare känd på
1700-t. men betraktades länge
huvudsaki. blott som en
kuriositet. Först efter uppfinningen
av vulkaniseringsprocessen 1839
tog kautsjukindustrin fart.
Under 1900-t. har efterfrågan på K.
starkt stigit, vilket lett till en
enorm ökning av produktionen
under det senaste decenniet.
Denna ökning har möjliggjorts genom
anläggande av plantager
(plan-tagekautsjuk), medan tidigare all
K. erhölls av vilda växter
(vild-kautsjuk). Brasilien har därvid
förlorat sin förut dominerande
ställning i världsmarknaden (jfr
tab.). Största kautsjukmängden
Kautsjukproduktion i 1000 ton.
1911 1922
Vildkautsjuk:
Brasilien .................. 39 22
övriga länder .............. 32 3
Plantagekautsjuk ........... 14 361
Hela världsproduktionen .... 85 386
kommer numera från
Hevea-plantagerna i tropiska Asien. —
Kem. Den naturliga K. härleder
sig kemiskt från kolvätet isopre’n,
CH2 = C — CH = CH2, och kan
l
CII3
betraktas som en
polymerisations-produkt härav. På grund av den
stora praktiska betydelsen av K.
ha många försök gjorts att
syntetiskt framställa densamma.
Konstgjord K. utgöres av
konden-sationsprodukter av kolvätet
butadie’n, CH2 = CH — CH =
CH2, och dess metylderivat. I
senare fallet kallas den
”metyl-kautsjuk”. Utgångsmaterialet för
framställning av isopren utgöres
av aceton 1. pentaner ur
amerikansk råpetroleum. Svårigheten
vid framställningen av K. ligger
i att få polymerisationen av
grundkolvätet att förlöpa på rätt
sätt. Härför äro många metoder
utarbetade. Den viktigaste är
Hofmanns metod att utföra
polymerisationen genom upphettning
under tryck. Även genom beröring
med natriummetall kan butadien
överföras i K.
(natriumkaut-sjuk). Sker denna reaktion i
närvaro av kolsyra, uppstå andra
modifikationer av K. De olika
konstgjorda K. skilja sig från
varandra och från den naturliga
i många avseenden, t. ex. i fråga
om elasticitet, vulkaniserbarhet
m. m. Av de konstgjorda K. har
metylkautsjuk ur
dimetylbuta-dien fått den största
användningen. -— Gummifabrikation.
Rå-kautsjuken sönderskäres och
tvättas med vatten, varvid
föroreningar till en vikt av 1—70 % av
rå-kautsjukens borttages. Genom
vulkanisering, uppfunnen
1839 av amerikanen Charles
G o o d y e a r, f. 1800, d. 1860, ges
gummivarorna en fastare
konsistens och ökas K:s elasticitet och
hållfasthet. Vulkaniseringen
innebär K:s behandling med svavel,
som därvid helt och hållet 1.
endast delvis ingår kemisk
förening med kautsjukkolvätena. Den
kan utföras som kallvulkanise-
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
